Åtta mulmholkar har placerats ut i Kalmars ekskogar i ett unikt projekt som syftar till att gynna den biologiska mångfalden på mycket lång sikt.
Totalt har åtta mulmholkar placerats ut i ekskogar i Kalmar. Dessa ska gynna den biologiska mångfalden på mycket lång sikt.
– Det här är ju lite av en konstgjord andning för det kräver decennier för att nå resultat, förklarar Jonas Hedin från Länsstyrelsen.
– I mitt hemland Syrien finns det inte så här gamla träd. Där är träden max 70-80 år, berättar Idvis Abdalla som är en av flera engagerade i projektet med att bygga så kallade mulmholkar som ska gynna den biologiska mångfalden i Kalmars värdefulla och unika ekmiljöer.
Idvis och hans kollegor på Arbetsmarknadsenheten i Kalmar kommun har byggt tre av de totalt åtta mulmholkar som nu har monterats i ekmiljön vid Tjuvbackarna, nära Tyska bruket i Kalmar.
– I Kalmar kommun har vi värdefulla ekmiljöer som är internationellt viktiga för att bevara biologisk mångfald. Eken är hem till upp emot 1500 olika arter, säger Frida Gustafsson, strateg för ekologisk hållbarhet på Kalmar kommun och får medhåll av Jonas Hedin på Länsstyrelsen i Kalmar.
– Det är lätt att bli hemmablind. Vi är många som passerar den här ekmiljön varje dag, men få förstår hur unik den är. Liknande ekmiljöer finns bara i Sverige och i Storbritannien, berättar Jonas Hedin.
Med ett långsiktigt syfte att bevara mångfalden har man nu i ett gemensamt projekt byggt så kallade mulmholkar som ska ge livsmiljö för unika insekter, bland annat ovanliga skalbaggar.
– I denna ädellövsmiljö har vi i en inventering funnit över 50 rödlistade arter. Det tyder på att det kan vara uppåt det dubbla i verkligheten, berättar Jonas Hedin.
I Sverige har grova och ihåliga träd blivit allt sällsynta, och arter som är beroende av dessa träd har därför bostadsbrist. En mulmholk ska efterlikna ett ihåligt träd, fyllt med rester av ved, svamp och löv, så kallad mulm, och kan fungera som ett hem för arter som annars bor i träd – en slags fågelholk för insekter.
– Bristen på medelålders ekar beror främst på att vi under andra halvan av 1800-talet avverkade miljontals gamla, skröpliga ekar som stod på böndernas ängar och åkrar i Kalmar län som var nyckeln för hela bondesamhället. Kunde man inte hålla ängar kunde man inte hålla djur och då fick man inget gödsel och det blev dåliga skördar. Det gjorde att eken minskade kopiöst in på 1900-talet, berättar Jonas Hedin som lyfter fram hur unika våra lokala ekskogar, längs kusten är.
– Mulm är en blandning av nedbruten ved inne i trädet, men också sådant som djur dragit in. Med forskning har man kunnat visa att 75–96 procent av de skalbaggar som kan leva i ekar, kan bo i sådana här holkar, förklarar Jonas Hedin.
Teamet från Arbetsmarknadsenheten med Niklas Andersson, arbetsmarknadschef, Idvis Abdalla, Bassam Avvad och Niklas Hamrén, handledare.
– Det här har varit en helt ny, spännande och rolig arbetsuppgift för oss, en trevlig vintersyssla där vi också kan bidra till den biologiska mångfalden. Det har varit ett bra praktiskt moment där våra medarbetare kunnat använda sina erfarenheter i kombination med miljöarbete och sysselsättning, säger Niklas Andersson.
– Den här skogen ser många varje dag, men få förstår hur unikt det är. I till exempel Belgien finns det kanske bara en gammal ek kvar. Sverige och Storbritannien är de länder i världen där sådana här ekskogar finns kvar men det förstår inte många. Jag vill att man inte betas längre. Det leder till igenväxning vilket gör att de här träden dör ut och det blir häller inga nya träd.
