Kalmar kommun startar nu en ny kampanj, ”Håll Kalmar Rent”, för att uppmuntra invånare och besökare att minska nedskräpningen i staden. På stadens brunnslock finns en tydlig påminnelse som ska öka medvetenheten redan innan fimpar och annat skräp når marken.
Med den nya kampanjen ”Håll Kalmar Rent” vill Kalmar kommun uppmuntra invånarna och besökare att motverka nedskräpning. På stadens brunnslock finns en tydlig påminnelse som ska öka medvetenheten redan innan fimpar och annat skräp når marken.
Kalmar kommun har under flera år satsat på en bättre miljö och mindre nedskräpning, men nu tas ett samlat grepp om frågan från alla instanser genom projektet ”Håll Kalmar rent”. Projektet riktar sig till alla invånare och besökare i kommunen.
– Miljö och nedskräpning är en fråga som rör så många. Det är dels en fråga om att vara attraktiv som stad och kommun, dels en trygghetsfråga. Vi vet att man känner sig otrygg i skräpiga miljöer och vi vet också att om det börjar bli skräpigt på ett ställe är det lätt att det eskalerar snabbt, förklarar Sara Gripstrand.
”Skräp skadar, skräp kostar pengar och skräp skapar otrygghet. Helt i onödan. Tillsammans kan vi få en ren och trygg kommun genom att slänga skräpet i närmaste papperskorg. Om du inte hittar en papperskorg – ta med skräpet hem”, skriver Kalmar kommun på sin hemsida.
– Det är viktigt för invånarna att tänka på att det kostar ganska mycket när vi måste plocka upp allt skräp. Om vi hjälps åt att inte skräpa ner kan vi göra mycket roligare och bättre saker för de pengarna än att gå och städa, förklarar Sara Gripstrand vidare.
Visste du det här…
- Det absolut vanligaste skräpet i tätorter och parker är fimpen. 62,90 procent av skräpet består av fimpar i de kommuner som mäter skräp.
- Runt 1 miljard fimpar hamnar på våra gator och torg per år. Det motsvarar ungefär 108 ton plast som hamnar i våra utemiljöer varje år.
- Det mesta av skräpet utmed kusten och i havet består av plast. Naturen kan inte bryta ner plast helt, utan den bryts ner till mindre och mindre bitar, så kallad mikroplast. Dessa små, små plastpartiklar kan tränga in i de marina djurens celler och vävnader.
Hur lång tid tar det för skräpet att brytas ner?
- Fimp: mellan 1–5 år
- Tuggummi: 20–25 år
- Papperspåse: 1 månad
- Plastpåse: 10–20 år
- Aluminiumburk: 200–500 år
- Glas: 1 miljon år
Källa: Håll Sverige Rent
108 ton plast från fimpar hamnar i naturen varje år!
Nedskräpning är också en fråga för vår miljö.
– Vi vill bli ett cirkulärt samhälle där vi helst inte har något skräp alls. Skräp är en råvara, men för att vi ska kunna ta hand om det på rätt sätt måste det hamna på rätt plats, i återvinningen. Vi vill absolut inte heller ha det i naturen och definitivt inte i havet eftersom plast lever tusentals år i vattenmiljöer.
Anmäl skräp vid vattnet i strandstädarkartan!
På Kalmar kommuns hemsida finns nu en e-tjänst där du som invånare kan rapportera in skräp som du antingen har hittat och tagit hand om själv, har städat ihop men behöver hjälp att hämta eller där kommunen behöver ta sig till platsen för att städa.
Dessutom har kommunen gjort skräpmätningar längs spåret på Svinö i Kalmar. Mätningen görs på en bestämd sträcka av spåret som är cirka 1200 meter lång och mätningen sker första veckan i månaden.
Genomförda mätningar 2020:
- April: 280 gram fimpar = 700 fimpar
- Maj: 128 gram fimpar = 320 fimpar
Antalet fimpar har uppskattats genom att väga 100 fimpar. Dessa vägde tillsammans 40 gram. En genomsnittlig fimp väger alltså 0,4 gram.
