Med fyra böcker i bagaget har Bengt Öbergs lust att uttrycka sig med ord och bild bara börjat. Han debuterade som författare vid 70 års ålder.
Ordet passion kommer från det latinska ordet ”passio” som betyder att lida. Att hitta det man brinner för, att utveckla sin fallenhet och begåvning är för de flesta en stor del av ens livsuppgift. För f.d. chefsläkaren Bengt Öberg har lusten och viljan att skriva av sig kommit de senaste åren.
God morgon Bengt! Hur ser din morgonrutin ut?
– Jag kliver upp klockan 8. Lagar frukost med min hustru om inte hon hinner först. Pratar om gårdagen och dagens planer. Borstar tänderna, bäddar, plockar undan i lägenheten, fixar disk och tvätt, skriver, läser och tittar ut över Kalmarsund och Ölandsbron.
Ja du skriver ju, vad fick dig att börja skriva så sent i livet?
– I”m a late bloomer. Jag ville berätta historier från hjärtat.
På äldre dagar har du skrivit tre olika böcker som berör olika tidsperioder i Sverige. I den första boken ”Rote 163 Brömster” beskriver du hur farligt arbetet som båtsman var på 1700-talet och om huvudkaraktären Israel Tillman.
Vad kan du berätta om honom?
– Han föddes 1772 i Stockholm, Katarina församling och antogs som båtsman i Skärgårdsflottan 1790. Som ordinarie båtsman i Rote 163 i Nordmaling fick han sitt krigsnamn, Israel Brömster.
Tillsammans med sin hustru Margareta fick familjen fem barn. Livet som torpare var knapert. Som båtsman i Skärgårdsflottan dessutom farligt. Han stupade i Sveriges krig mot Ryssland, någonstans i Ålands skärgård 1808.
Han var min farfars, farfars, far och någon jag är stolt över.
I andra och tredje boken (”Den återfunna stranden” och ”Sundsvall 4725”) är det 1950 och -60 talet i fokus. Du gör en resa i en liten gosses minnen för att sedan i slutet av 60-talet berätta om en kärlek som ”väckte dig ur småstadens sömn”.
Vilket budskap vill du förmedla med din historia?
– Budskapet i den ”Återfunna stranden” är att föräldrarnas outtröttliga omsorger, stöd och uppmuntran fortsätter att påverka en liten pojke även när han blivit gammal och föräldrarna lämnat jordelivet. Budskapet i ” Sundsvall 4725” är att ungdomens kärlek är allvarlig, glädjefylld och viktig att minnas.
Budskapet är också att musiken har en viktig roll i ungdomskulturen och minnet av den tiden.
Om du fick möjligheten att träffa ditt 20-åriga jag, vilket råd skulle du ge dig själv?
– Lär dig spara klokt.
Om du skulle göra en film om ditt liv, vem skulle spela dig?
– En av mina söner.
Vilken är din största vardagslyx?
– Sällskapet av min hustru.
Om du fick resa tillbaka i tiden, vilken historisk händelse skulle du vilja vara med om?
– Byggandet av Göta Kanal. Speciellt byggandet av ”Minnets slussar” i Borens-hult.
Utöver skrivandet Bengt så är du också rätt produktiv med dina oljemålningar.
Hur började ditt intresse för konst och måleri?
– Jag var två år gammal, i ett obevakat ögonblick, målade jag köksluckorna hemma med skokräm och pjäxfett.
Mina föräldrar förlät mig men lät mig fortsätta med papper, pennor och kritor istället.
Tretton år gammal fick jag ett staffli och ett målarskrin med oljefärger av far och mor.
Efter det har lusten att måla aldrig försvunnit. Konsten blev en god kamrat i livet.
Du har ju också jobbat som läkare, vilket är starkaste minne från din tid som läkare?
– Allra starkast minns jag ett litet nyfött barn med en obotlig medfödd sjukdom och flämtande livslåga.
Det fanns inte tid att invänta en präst, så vi fick omgående förrätta ett nöddop. Föräldrarna ville att jag höll barnet i min famn medan sköterskan utförde ceremonin. Sedan sjöng vi psalmen ”Tryggare kan ingen vara” för barnet.
När grät du senast?
– Igår. Jag skriver om händelser från 1967 som fortfarande berör mig.
När tycker du att folk är riktigt pinsamma?
– Egentligen aldrig. Alla gör så gott de kan.
Hur håller du dig i form?
– Promenerar, diskuterar och tänker.
Vilken bok har störst intryck på dig?
– ”Samlade dikter” av Edith Södergran.
Vad finns det alltid i ditt kylskåp?
– Västerbottensost
Nämn tre kändisar du skulle vilja äta middag med?
– Magdalena Andersson, Mick Jagger, Joakim Paasikivi
Tillsist, vad är ditt smultronställe i Kalmar?
– Lindström Barbershop. Där uppfinns den lugna och snyggt barberade mannen varje dag, till glädje för familj och omgivning.
