Ingvild H. Rishøis novellsamling drabbar hjärtat med sin svärta, men värmer ändå i vintermörkret.
Detta är en novellsamling som drabbar hjärtat svårt. Särskilt den första novellen om en mamma som stjäl ett par trosor åt sin dotter är fruktansvärd. Men man blir fast i berättelserna och inser att detta är litteratur som trots sin svärta ändå värmer i vintermörkret. De släpper inte taget.
