Lina Envall beskriver hur arbetet med händerna har varit en del av hennes liv nästan sedan barndomen. Nu är hon nybliven hemslöjdskonsulent i Kalmar län och vill få fler att upptäcka charmen med att skapa själv – något som hon menar gynnar både kropp, psyke och miljö.
Att arbeta fram saker med händerna har varit en del av Linas liv nästan sedan barndomen. Hon växte upp i Stockholm men bor nu i Nybro där hon lever tillsammans med sin sambo och två barn.
Namn: Lina Envall. Ålder: 43. Familj: Sambo och två barn. Bor: Lägenhet i Nybro. Uppväxt: Stockholm. Yrke: Hemslöjdskonsulent. På fritiden: Jag är med familjen. Jag är: Slöjdnörd och händig. Sociala medier: Facebook och Instagram. Senaste appen: Facebook.
Hon är nybliven hemslöjdskonsulent i Kalmar län och brinner för att få fler att återupptäcka charmen med att göra och skapa saker själva – något som gynnar kropp, psyke och miljö.
Samtidigt beskriver hon flera projekt som hon vill driva. Ett stort projekt är att flytta hemslöjdsregistret från en gammal PC från 80-talet till någon mer modernt lösning. I registret finns aktiva slöjdare med sina specialiteter som kan hjälpa till och hålla en kurs, svara på frågor, eller kanske laga någonting om vi får en fråga. Det är bara att ringa oss så lägger vi in aktiva slöjdare, men det behöver moderniseras och uppdateras.
Ett annat projekt heter ”Hör & Gör” och riktar sig mot barn 6–12 år. I Kalmar och Halltorp finns det slöjdklubbar, men vi vill nå ut till dem som inte kommer i kontakt med slöjden på annat sätt – de som bor längre ut eller inte har en topputrustad slöjdsal. Projektet har också mycket att göra med berättandet som finns i slöjden och ska mynna ut i ett koncept ”så här kan man slöjda med barn”.
Vad är din egen bakgrund med slöjd och skapande? ”Min mamma hade vävstol och hyvelbänk i vardagsrummet. Hon fick hyvelbänken när hon fyllde jämnt och önskade sig en. Själv gick jag estetisk praktisk på gymnasiet och har alltid hållit på och målat och sytt. Jag gick en termin i vävning för att kunna söka till Konstfack en gång i tiden. Men jag kom inte in. Efter att ha arbetat med andra saker i många år fick jag via en kompis höra att Högre hemslöjdsutbildningen hade platser kvar. Jag insåg att det var det jag egentligen ville göra, sökte och kom in.”
”Där började det. Jag kom i kontakt med mina händer på ett annat sätt. Via Helena Åberg, konsulent i Sörmland som vi hade i träslöjd, insåg jag hur mycket jag tycker om trä som material. Jag gick en träutbildning i trä, form och tradition på Sätergläntan i Dalarna och så har det fortsatt.”
”Vad har slöjd för roll i vårt samhälle idag? Den är jätteviktig. När man ser att barn i femman inte riktigt har motoriken att klippa i en rak linje inser man att vi har mycket att jobba med. Människan behöver använda sina händer. Man kan ta ett papper eller en tygbit och det blir någonting. Nu ska allt göras med datorer, barnen ritar till och med på datorn – vad blir det då? Vi ser kanske inte ens slutprodukten av alla timmar som läggs ner. Det är viktigt att få känna att man skapat någonting. Dessutom är det lugnande. Plastbantande och ekotänk är en annan viktig aspekt som finns i hela slöjden. Någonting man gjort själv tar man bättre hand om, och gör man det på rätt sätt kan till exempel en sked vara i 40 år. När den är slut kan den dessutom komposteras bort. Vi måste tänka mer så, annars är det inte hållbart i längden.”
”Hur når man ut till nya generationer för att få dem att växa sig för slöjd? Dels finns ju slöjd i skolan men vi har också slöjdklubbar för barn och slöjdeaféer. De är öppna för alla och det finns många olika. Vi finns på Facebook och så kan man anmäla sig till maillistor så att man får information. Är man intresserad kan man titta förbi ett slöjdeafé och se hur det fungerar. Ofta måste man anmäla sig, det brukar inte kosta så mycket att gå. Man kan testa på något nytt man aldrig gjort tidigare för en liten peng.”
”Slöjden ligger kanske lite i tiden just nu. Stora hemslöjdens tidning har vunnit många priser och det finns ju så mycket man kan göra.”
”Kan du berätta om några projekt som du kommer att jobba med framöver? Just nu vill jag finna mig till rätt i länet. Min morfar bodde i St. Anna skärgård men i Östergötland så där har jag varit mycket och seglat, men annars har jag ingen direkt koppling hit ner så jag vill lära mig regionen och se hur slöjdandet ser ut. Sen får jag också se vad styrelsen och landstinget vill att vi jobbar med och vilka samarbetspartners vi kan hitta. Det kommer väl bli större projekt efter hand, men just nu är Hör & Gör det största så vi får se vad det mynnar i.”
”Vilket tips skulle du ge någon som är nyfiken på slöjd men inte riktigt vet hur man ska börja? Är man intresserad av ett ämne så prova caféerna. Gå in på vår Facebook-sida, där kommer de flesta kurserna och caféerna ut, både för nybörjare och mer avancerade. Att inte kunna är inte ett problem, sätt dig bredvid den som är mest kunnig så ser du hur den gör. Mycket med slöjden handlar om att härma; vi ser hur någon gör och gör likadant.”
”Dessutom är slöjden handgjord – det är fint att det syns att det inte är gjort av en maskin. Resultatet har också med material och dag att göra. Man måste jobba med materialet, inte mot, annars kanske det knäcks, det är också en kunskap man lär sig efterhand.”
”Hur hanterar du en motgång? Det är bara att försöka igen – kanske på ett annat sätt. Vissa saker inser man att man ska lägga ner, men då har man i alla fall testat.”
”Motto? Mer slöjd åt folket!”
”Vem skulle spela dig i filmen om ditt liv? Det vet jag inte, men det måste vara någon som kan jobba med händerna.”
”Oanad talang? Att baka tårtor. Jag gillar att baka och är ganska bra på det. Det har blivit Blixten MeQueen-tårtor som ser helt ok ut till barnen när de fyller år.”
”Hur kopplar du helst av? Det beror på… Att läsa en bok från pärm till pärm hade varit trevligt, jag har sällan tiden, men en kopp te och en bok hade varit fantastiskt. Annars blir det slötittande på någon film/serie på datorn.”
”Vad ville du bli som liten? Arkeolog, men jag tyckte det var så läskigt med skelett så det var ingen bra idé. Annars konstnär.”
”Om du fick bjuda tre kändisar på middag? Ulla Skoog, jag lyssnar på hennes radioprogram Husesyn. Jag vurmar för fönster – de är husets skäl, och man ska använda riktig linoljefärg utan massa tillsatser. Den andra gästen blir någon av kvinnorna som grundade hemslöjdsrörelsen vid förra sekelskiftet och den tredje blir Christopher O’Regan. Han kan det historiska och det vore kul att se hans syn på hemslöjdens del i det hela. Det känns som att han och Ulla Skoog skulle ha mycket att prata om också.”
”Vad skulle du bjuda på? Tårta till efterrätt måste man ha. Och så kålpudding med lingonsylt och potatis. Jag brukar använda porter som buljong och kokar kålpuddingen, det blir jättegott.”
”Vad gör du om tio år? Har ångest över att mina barn är tonåringar. De är bara fyra och sex år nu. Förhoppningsvis är jag kvar här och hoppas att slöjden når ut ännu mer än den gör nu!”
