Hereditary (Film, Netflix) Artikeln publicerades 2 augusti 2020
Filmtips: Skräckinjagande släktkrönika
Det faktum att detta är Ari Asters långsfilmsdebut är fortfarande ofattbart. ”Hereditary”, berättelsen om den plågade familjen Graham, är nämligen en film som känns som en formtopp och tematisk kulminering som kommer efter tiotals år av stabilt filmskapande och kontinuerligt stilsvarvande. Varje bildruta har syfte och fullkomligt dryper av förtryckt ångest som bara väntar på att få explodera, och när den väl gör det vet man inte var man ska ta vägen. Måttet på en riktigt bra skräckfilm är att man skulle kunna plocka bort skräckelementen och ändå ha ett gjutet narrativ i grunden, ett kriterium som ”Hereditary” uppfyller med råge. Jag tror till och med att det här hade varit en självklar Oscarsfilm om man behöll kärnan med generationstrauman och psykisk ohälsa som klättrar nedåt i släktträdet och gjorde ett drama av det. Den alltid suveräna Toni Collette gör en hejdundrandes dynamit-prestation.