En oroande andel avlidna i Kalmar kommun saknar närstående under dödsbäddstiden, vilket väcker frågor om värdighet och tillräcklig palliativ vård.
I Sverige, ett land som ofta hyllas för sin höga välfärdsstandard, finns det dock områden där vi misslyckas. Ett av de mest hjärtskärande är vår oförmåga att förhindra att människor dör ensamma.
VÅRD Denna situation är särskilt påtaglig i Kalmar kommun, där enligt det svenska palliativregistret, en oroande andel av de avlidna spenderar sina sista stunder utan någon närvarande. Denna realitet strider inte bara mot våra värderingar om värdighet och omsorg, utan kallar på omedelbara åtgärder.
Från februari 2022 till februari 2023 rapporterade palliativregistret att 16 396 av de avlidna i hela landet dog ensamma. Ytterligare 1896 av dödsfallen i registret saknade information om huruvida någon var närvarande eller inte. Dessa siffror indikerar ett tydligt behov av förbättrade riktlinjer och praxis inom palliativ vård i Kalmar kommun.
Nationella rådet för palliativ vård betonar att vården inte bara ska hantera fysisk smärta utan även ge psykologiskt, socialt och andligt/existentiellt stöd. Denna helhetssyn är avgörande, inte bara för patientens välbefinnande utan också för de närståendes, under en av livets svåraste perioder.
Vi kan och måste göra bättre. Det är nödvändigt att höja kunskapsnivån och utöka stödinsatserna för all vårdpersonal i Kalmar som arbetar med palliativ vård. Genom att förbättra utbildning och stödsystem kan vi garantera att vårdpersonal har de verktyg och den kunskap som krävs för att ingen ska behöva dö ensam.
Det är dags för det socialdemokratiska styret att ta ett aktivt steg mot att förverkliga idén om en verklig välfärdsstat där alla medborgares rätt till ett värdigt avslut på livet respekteras. Vi behöver se över våra metoder och resurser för att säkerställa att ingen patient lämnas ensam i de sista stunderna av sitt liv. Det är vår moraliska skyldighet att agera.
