Havet är en stor del av Kalmars historia och framtid. På Linnéuniversitetet pågår forskning som bidrar till mer kunskap om livet under ytan.
Kalmar kommun, Linnéuniversitetet och Region Kalmar har skapat plattformen Kalmarmöten för att samla aktiviteter som lyfter fram och förenar Linnéuniversitetet med invånare och företag i Kalmarregionen.
Möt Fisken och BIOMAN är två Kalmarmöten arrangerat av forskare inom fiskekologi på Linnéuniversitetet. Här arbetar forskare med att samla in mer kunskap om Östersjöns djurliv som sedan allmänhet och offentlig sektor kan ta del av.
Projektledare för Möt Fisken är Oscar Nordahl som efter doktorsexamen vid Linnéuniversitetet nu arbetar som postdoktor vid Institutionen för biologi och miljö. Arbetet vid universitetet har gett Oscar möjlighet att arbeta med allt från spännande fiskeprojekt i Östersjön till forskning om nakenråttor i Östafrika. Kalmarmötet Möt Fisken startade under hösten 2019.
– Genom att placera sändare på gäddor och mottagare på havsbotten har vi kunnat kartlägga gäddornas rörelsemönster och förflyttning mellan strandnära och djupt vatten. Utifrån vår första data ser vi tydliga mönster hur gäddorna rör sig vid gryning och skymning, säger Oscar Nordahl och fortsätter:
Fiskekologi på Linnéuniversitetet
– Tekniken som vi använder tillåter även att vi kan plocka upp annan data och ta reda på vad gäddorna gör i vattnet. Hur interagerar de med andra fiskar? Vilken miljö rör de sig i? Hur långt simmar de och finns det något samband mellan fiskens fysiologi och dess rörelser?
Eftersom varje sändare har en livslängd på minst tre år kommer Oscar och hans kollegor kunna samla in data i flera år, men tanken är att bjuda in kommunens invånare så fort det är möjligt ur ett folkhälsoperspektiv.
– Det häftiga med den teknik som vi använder är att vi på ett pedagogiskt och intressant sätt kan visa hur varje fisk har rört sig i Kalmarsund, och berätta vad som händer under ytan.
Projektledare för BIOMAN är lektor Petter Tibblin. Han har i sin forskning undersökt problematiken med storspiggen i Östersjön som har gynnats av övergödningen och vars föda består av en betydande andel gäddyngel.
– Därför tittar vi i forskargruppen nu på möjligheten för utfiskning av spiggen och att använda fisken för produktion av fiskfoder eller gödsel. Genom BIOMAN (BlOlogisk MANIipulering) planeras det för flera aktiviteter med fokus på just storspigg, bland annat genom medborgarforskning, säger Petter Tibblin.
Universitetslivet
Östersjöns kustnära bestånd av rovfisk, främst abborre och gädda, har under senare decennier minskat kraftigt. Bakomliggande orsaker kan vara förändrade näringsvävar, konkurrens och störda reproduktionsmiljöer.
Forskarna på Linnéuniversitetet har som målsättning att bygga upp kunskap om kustnära fiskbestånd vad gäller ekologi, interaktioner mellan fisk och övriga komponenter av näringsväven och migration av fisk mellan Östersjön och sötvattensmiljöer som bäckar och åar.
