Unga är tydligt underrepresenterade bland förtroendevalda i Sveriges kommuner, visar siffror från SCB. Statsvetare varnar för att detta kan leda till legitimitetsproblem och att ungas frågor nedprioriteras.
Unga vuxna är generellt sett underrepresenterade bland förtroendevalda i Sveriges kommuner. Detta kan leda till legitimitetsproblem och att frågor som engagerar yngre riskerar att hamna i skymundan.
Cirka 5 procent av landets fullmäktigeledamöter är under 30 år, trots att denna åldersgrupp utgör ungefär 17 procent av de röstberättigade. Samtidigt fortsätter andelen äldre förtroendevalda att öka. Statistiken visar att den genomsnittliga fullmäktigeledamoten är 53 år, och den genomsnittliga kommunstyrelseordföranden är drygt 50 år.
– Att vissa grupper inte är närvarande och för sina generationskamraters talan spelar roll, säger David Karlsson, statsvetare vid Göteborgs universitet, till Sveriges television.
En tredjedel av Sveriges befolkning är mellan 18 och 38 år, enligt SCB. Bland de politiker som valts in i kommunerna är dock endast 18 procent födda efter 1980. David Karlsson menar att detta kan skapa ett legitimitetsproblem.
– Om väljarna känner att den grupp de tillhör inte finns representerad kan de känna sig diskriminerade, vilket kan påverka tilltron till det politiska systemet. De två största verksamheterna i kommunerna, barnomsorg och äldreomsorg, är generationsbundna. Om vissa grupper inte är närvarande vid prioriteringar spelar det roll, säger David Karlsson till SVT.
