Victor dog 1987. Vår Profil var en känd underhållare med starkt engagemang i miljöfrågor.
Vår Profil är död. Han dog 1987. Det är inte särskilt länge sedan. Han var mycket känd. Nästan alla visste vem han var. Men nu har vi börjat glömma honom. Det är synd. För vår Profil var mycket engagerad i miljöproblemet, som ju blivit en av vår tids stora ödesfrågor.
Han hette Victor och föddes i Örebro, men växte upp i Stockholm.
Yrkesinriktningen var inte helt glasklar. Som liten pojke funderade han på att bli balettdansör. I flera år gick han också på Dramatens balettskola.
Men intresset för baletten svalnade. Victor tog studenten och började läsa på Stockholms högskola, fortfarande utan någon specifik yrkesinriktning.
Det blev inte någon examen. Den behövdes inte. Vår Profil skulle komma att klara sig utmärkt bra i livet tack vare sin mångsidiga begåvning. Han blev artist, musiker, filmare, regissör och författare.
Musiken hade han säkert fått med sig hemifrån. Både hans pappa Frey och hans mamma Irma var sångpedagoger. Men i övrigt var han nog självlärd. Dock med ett mycket gott resultat.
Vår Profil fick vara med och visa sina färdigheter i Hylands hörna. Och en del av hans senare projekt fick stora löpsedelsrubriker.
Victor var gift. Hans fru hette Camilla. De gifte sig 1957. Då var båda 25 år gamla. De fick sonen Bobo tillsammans. Äktenskapet varade fram till 1979. Då gick de skilda vägar.
Vår Profil var mycket musikalisk och hade stora framgångar i underhållningsbranschen. Men han var inte sångare, utan ”visselkonstnär”. Han var fenomenalt duktig på att härma fåglar och kunde också vissla olika, vackra melodier. Några av dem hamnade till och med på Svensktoppen.
Och inte nog med detta. Victor hade flera strängar på sin lyra. Han var en mycket duktig jonglör. Och så kunde han gå på lina.
Det här låter ju bra. Vår Profil var en entertainer som alla kände till. Speciellt hans visslande gick hem i stugorna.
Men det är något annat som gjort honom verkligt känd. Det är hans stora intresse för djur och natur. Och han siktade på en framtid som filmare och regissör. Samtidigt tyckte han om att resa. Färden gick ofta till några av världens mest avlägsna hörn. Där mötte han både djur och människor.
Samtidigt brottades han med en anaconda i en sydamerikansk flod. Det blev en mer dramatisk tillställning än vad han hade tänkt sig. Anacondans muskler kändes som en fast massa. Vår Profil fick svårt att andas. Han hade tur som klarade sig utan skador.
Efter skilsmässan fick vår Profil en ny flickvän. Hon hette Pia. De reste till Indien. Där fick de reda på att landets tigrar levde farligt. De hotades av inavel, eftersom de var få.
Victor beslöt sig genast för att göra någonting åt saken. Han återvände till Sverige. Där fanns det två små tigerungar i Kolmårdens djurpark. Om man kunde föda upp dem på något sätt, skulle de kunna bli en välkommen förstärkning till Indiens hotade tigerpopulation.
Vår Profil bestämde sig. Han och Pia blev tigrarnas pappa och mamma. De var två honor som döptes till Lillan och Rani.
Hela ”familjen” flyttade till ön Stensö i sjön Valdemaren nära Flen i Sörmland. Där hade vår Profils föräldrar en sommarstuga, den enda som fanns på ön. Den kom väl till pass som ett skyddat hem åt Lilla och Rani.
Tigrarna växte till sig. Victor filmade deras framsteg. När det blev matdags ringde han med en koskälla. Familjeidyllen tycktes fullständig.
Men tillslut blev tigrarna för stora. Lillan ramlade i vattnet från ett berg och kunde inte komma upp. Då simmade hon bort till fastlandet. Där ställde hon till en stor kalabalik när hon oväntat dök upp hos en gammal dam i en sommarstuga.
Pia åkte och hämtade Lillan. Men alla förstod att tigrarnas barndom var slut. När också Rani började försöka ge sig iväg förstod vår Profil att han måste sätta punkt för sitt projekt.
Filmen ”Våra tigrar” blev en stor succé. Den sändes i TV i tre 50 minuter långa avsnitt 1983. Victor gav också ut boken ”Tigrarna, vårt största äventyr”.
Vår Profil fick många belöningar för sina insatser inom djurens och naturens värld. År 1980 utsågs han till hedersdoktor vid Stockholms universitet.
Men Lillan och Rani kom aldrig till Indien. De administrativa problemen visade sig vara för stora. De återsändes till Kolmårdens djurpark. Det var kanske inte så lyckat. Men vår Profil hade i alla fall gjort ett ordentligt försök att hjälpa dem.
Vem var han?
