I Kalmar kommun har mark reserverats för 3 600 gravar i händelse av krig eller kris, som en del av en nationell beredskapsplan.
På uppdrag av Försvarsberedningen har mark runt om i landet reserverats till gravar åt dödsoffer från ett eventuellt krig i Sverige. I Kalmar kommun har samtliga 16 kyrkogårdar inventerats, och mark på och utanför kyrkogårdarna har avsatts åt 3 600 gravar vid händelse av krig eller kris.
I december 2023 överlämnade Försvarsberedningen rapporten ”Kraftsamling” till försvarsministern och ministern för civilt försvar. Begravningshuvudmännen fick i uppdrag att ta fram beredskapsmark, det vill säga gravplatser för kistor, i händelse av krig. Svenska kyrkan i Kalmar hade dock redan påbörjat arbetet.
I mars 2023 startade de fem pastoraten i Kalmar kommun – Dörby-Hossmo, Kläckeberga-Förlösa, Södermöre-Ljungbyholm, Ryssby-Åby och Kalmar Pastorat – en arbetsgrupp tillsammans med polisen, räddningstjänsten, Kalmar kommun, Länsstyrelsen Kalmar län och Region Kalmar län. Syftet var att förbereda sig kring begravningsfrågor inför ett eventuellt krig eller en kris.
”I vanliga förhållanden kan alla sköta sig själva. Men om det skulle vara en extraordinär händelse eller i värsta fall en krigssituation måste man utgå från att vanliga rutiner inte fungerar längre och vi ställs inför nya problem där det krävs att hela samhället samverkar. Då behöver vi ha beredskap för det,” säger Gustav Lundborg, kyrkoherde i Kalmar pastorat.
Han tillägger: ”En del kan uppleva det som skrämmande att ens tänka tanken. Men vi måste våga möta de här frågorna också. Vårt uppdrag är att kunna begrava människor på ett värdigt sätt oavsett situation, oavsett fredstid, höjd beredskap, kristid eller krigstid. Vi ska kunna sköta det.”
I Kalmar kommun bor cirka 72 000 personer. Svenska kyrkan ska se till att det finns kistgravplatser för fem procent av befolkningen, det vill säga 3 600 platser. Arbetsgruppen blev klar med inventeringen i höstas.
Gustav Lundborg förklarar att det är en kombination av befintliga kyrkogårdar och annan mark som avsatts. ”De flesta platserna ryms på våra ordinarie kyrkogårdar. De fem procenten har vi inga problem med, det är vi alltid skyldiga att se till att det finns, utan det skulle vara om det skulle sticka iväg i dödsantal,” säger han.
Birgitta Linåker, begravningsverksamhetschef inom Kalmar pastorat, nämner att det finns 3,5 hektar oanvänd mark på naturkyrkogården, samt mark intill kyrkorna i Dörby-Hossmo, Kläckeberga, Södermöre och Ryssby-Åby.
Utöver kyrkogårdarna finns även annan mark som kan tas i bruk om situationen kräver det. ”Det tillhör de här planeringsbitarna kring totalförsvaret som man inte gärna går ut med. Det är en överenskommelse som man gör med markägaren, vilket kan vara kommunen till exempel,” säger Gustav Lundborg.
Samarbetsgruppen, som består av 15–20 personer från olika myndigheter och Svenska kyrkan, har övat på olika scenarion. ”Vi har hållit på i två år och setts med jämna mellanrum. Vi har till och med haft ett övningsscenario med kyrkogårdschefen i Stockholm, Svante Borg, då vi gick igenom precis vad som skulle kunna hända, en händelse som vi gjorde teoretiskt,” berättar Birgitta Linåker.
De känner sig väl förberedda. ”Vi har resurser att kunna utföra begravningar även utan el och annat. Vi har fått fundera och tagit höjd för att vi kanske, i en exceptionell situation, inte har de resurser som vi har normalt. Då måste vi ha den här beredskapen för att kunna fullfölja vårt uppdrag på ett värdigt sätt i alla fall, även om det skulle bli högt tryck,” säger Gustav Lundborg.
Det finns nu ett förråd med verktyg som spadar, spett, släggor och skottkärror för att kunna gräva gravar manuellt. Vidare har man förberett sig inför ett eventuellt datahaveri genom att skriva ut gravboken på papper och säkerställa gravkartor.
”Vår upplevelse av att ha jobbat med det här är att det har gett oss mycket mervärden. Även om det är en hemsk sak att jobba med så har det gett en kännedom om varandras områden, det har varit roligt och bidragit till en större samverkan,” avslutar Gustav Lundborg.
