En nyproducerad utställning om svenska häxprocesser har öppnat på Kalmar Slott. Utställningen, som heter ”Häxor”, beskrivs som en upplevelse som rymmer både sanning och fantasi.
Utgångspunkten i utställningen är år 1668 när den svenska häxprocessen, det så kallade ”Stora oväsendet”, inleddes. Kvinnor anklagades plötsligt för häxeri och samröre med djävulen. En trolldomskommission sändes ut av kungen med rätt att utmäta dödsstraff, vilket ledde till att häxbålar flammade upp över hela landet. Innan processen tystnade hade närmare 300 kvinnor mist livet.
Den cirka 700 kvadratmeter stora utställningen är skapad av Pompe Hedengren och Erik Gullberg, som tidigare skapade den ambulerande utställningen ”Aquanauts: Expeditionen”. Tanken är att ”Häxor” ska erbjuda en liknande uppslukande upplevelse.
– Vi vill ge den historiska faktan, men också ge besökarna en upplevelse som berör på flera plan, att låta dem kliva in i en värld och försöka förstå vad som hände med alla sinnen, säger Erik Gullberg.
Själv har han bland annat byggt en hel by i brända Salen. Han berättar om hur en flicka i Älvdalen blev den första kvinnan som anklagades för häxeri, efter att en pojke påstått sig ha sett henne gå torrskodd över älven. Detta blev startskottet för den stora häxprocessen.
Den historiska faktan i utställningen står Cecilia Diringer för. Hon är historielärare och känd från bland annat P3 Historia och ”Historien om Sverige”. Hon har skrivit samtliga texter till utställningen.
– Jag är knäckebrödet, fibern i utställningen kan man säga. Jag står för den tunga faktan medan Pompe och Erik står för gestaltning, säger Diringer.
Däremot vill hon inte kalla utställningen för en lektion i historia.
– Jag tänker inte att man ska kunna gå härifrån och sen ha ett prov på häxprocesserna utan att man snarare ska uppleva någonting som kan ge en mersmak. En historisk fördrink.
Pompe Hedengren, som är formgivare och designer, har använt artificiell intelligens för att skapa porträtt av de anklagade kvinnorna.
– När häxprocesserna rasade fanns ingen konstnär som skildrade livet på landsbygden. Inte heller någon fotograf. Den moderna kameran uppfanns först tvåhundra år senare, men med hjälp av AI så kan man få möta många av de kvinnor som fick sätta livet till under den svenska häxprocessen, säger Pompe Hedengren.
Utställningen ”Häxor” är nyproducerad och har sin premiär på Kalmar Slott. Därefter ska den vandra vidare till fler besöksmål. På Kalmar Slott erbjuds även en guidning om regionens egna häxprocesser, och i sommar blir det en liveföreställning om ämnet. Det finns också en barnavdelning som personalen själva har tagit fram.
– Kalmar Slott har en historisk koppling till själva ämnet. Faktum är att så tidigt som 1550 fängslades en kvinna vid namn Birgitta i ett av slottets torn, idag kallat trollepacketornet, anklagad för att vara häxa. Hon dömdes och avrättades. Det här var över hundra år innan den stora systematiska häxprocessen inleddes i Sverige. Det här kommer vi lyfta fram i vår egen guidning, säger Meg Nömgård, slottschef på Kalmar Slott.
– ”Häxor” liknar inte någonting vi tidigare har visat på slottet samtidigt som den lyfter fram en viktig del av vår historia som vi kan lära oss mycket av, konstaterar Nömgård.
Utställningen ”Häxor” visas på Kalmar Slott från den 28 mars till den 3 november 2024.
