Längs bygatan i Björnhovda rör sig bärplockare och traktorer efter dagens arbete. Samtidigt i en lada alldeles intill spelar Nybrobandet Avantgardet in sitt fjärde album, Mellan miljonprogram och Thailand, på loftet ovanför.
Längs bygatan i Björnhovda rör sig bärplockare och traktorer efter dagens arbete. Samtidigt i en lada alldeles intill spelar Nybrobandet Avantgardet in sitt fjärde album, Mellan miljonprogram och Thailand, på loftet ovanför. – Akustiken, mysfaktorn och storleken, alltihop, förklarar sångaren Rasmus Arvidsson valet av inspelningsstudio.
Under juli och in i halva augusti räknar Avantgardet med att använda ladan som inspelningsstudio för sitt nästa album. Producenten Pelle Gunnerfeldt har tagit med sig delar av en gammal studio till Öland och Björnhovda för att uppfylla bandets idéer för nya albumet.
– Jag skulle beskriva det som att vi bejakar magin och det i vissa stunder okontrollerbara som uppstår när man spelar i grupp och spelar liveinstrument. Du kan göra all form av musik i en dator idag, om du är 12 år och bor i Bredäng. Och det är något väldigt demokratiskt i det som är grymt. Men, att spela i ett band med livemusik kommer alltid att vara magi, förklarar Rasmus.
– Tanken med Avantgardet är lika mycket live, och låtarna är inte det centrala, utan, för att vara pretentiös och storslagen, det är rörelsen, bandet, publiken, allting. Det här är ett sätt för oss att försöka fånga det även på skiva.
Inspelningen i ladan
Rasmus har tidigare berättat om sin bakgrund som missbrukare och om överdosen som fick honom att samla ihop sig och återvända hem till Nybro efter fem år i Belfast och London. Sedan 2016 har bandet släppt tre album som beskrivs som en trilogi över uppväxten i Nybro, åren i London och om att återvända till sin barndomsstad. Sommaren 2018 kom tredje albumet ”Alla känner apan” och redan ett år senare är det dags för nästa album.
– ”Det som håller mig nykter och får mig att må bra är att hela tiden ha att göra. Men jag märkte i slutet av processen när låtarna till den här skivan var klara att jag inte kan ligga och vila och ta semester; jag måste jobba. Då var vi inte i skedet att flytta in i ladan än, och då märker jag att jag blir mörk och i det närmaste apatisk. Jag har två lägen, antingen jobbar jag hårt och mår bra, eller så är det väldigt mörkt och betong.”
– ”Skivan och texterna är väldigt urbana och långt ifrån Björnhovda. Vi spelade en väldigt spröd och känslig låt som till viss del är urban i text och tematik. Däremot märks det i känslan i spelet, du hör och ser ladan framför dig.”
– ”Rockmusik kan du spela var som helst, det är vi ett bra exempel på.”
Arbetet med nya albumet går över förväntan. – ”Vi hade en dröm och trodde realistiskt att det kanske kunde bli 30 procent av det, men det har blivit ännu bättre och det är mycket tack vare Robertssons som lånar ut ladan till oss. De är så gulliga att det är sinnessjukt, det är de snällaste människor jag träffat och alla i Björnhovda är genuint positiva och glada verkar det som,” säger Rasmus Arvidsson.
Med utsikt över jordgubbsfält och traktorer tar Rasmus paus i klipparbetet som han och producenten Pelle Gunnerfeldt arbetar med.
– ”Vi har haft två konserter, en i min trädgård och en i trädgården hos några av våra mest trogna fans. De bor på västkusten och det här var vårt sätt att tacka för alla de mil av resor och all support vi fått,” berättar Rasmus.
– ”Det var hur grymt som helst. Det är en familj som har ett eget band och de har gjort i ordning en loge i sin källare där vi hängde medan de spelade covers uppe på altanen, låtar av Nationalteatern och Ebba Grön; det var världens bästa förband. Det var skitkul att åka hem och grilla med dem.”
Under våren och sommaren har Rasmus också tryckt upp tröjor där varje krona av vinsten går till välgörenhet och stöd för lidande av psykisk ohälsa och missbruk. Motivet på tröjan kommer från ett fans och har texten ”Juni, juli, akutpsyk”.
– ”Det var ett fans som hade sett oss i Borlänge, sen kört från Falun till Eskilstuna med en väggbonad som han gav till mig på vårt turnéavslut, det var så fint.”
Nu återstår en hel del arbete på albumet som enligt Rasmus blir ännu bättre än de vågat hoppats. Att miljön gör sitt till för att skapa rätt känsla är Rasmus övertygad om.
– ”Skivan och texterna är väldigt urbana och långt ifrån Björnhovda. Vi spelade en väldigt spröd och känslig låt som till viss del är urban i text och tematik. Däremot märks det i känslan i spelet, du hör och ser ladan framför dig. Rockmusik kan du spela var som helst, det är vi ett bra exempel på.”
