Författaren Sara Jonasson delar med sig av sina personliga minnen från området Getingen i Kalmar, som nu uppmärksammas i en nyutgiven skrift från Kalmar Hembygdsförening.
Jag är själv ett barnbarn av Getingen. Min mamma är född i ett av husen på Rådmansgatan och senare uppvuxen i en av lägenheterna längs Kaptensgatan. Och inte kunde jag ana att jag själv skulle bo i samma kvarter över 40 år senare.
Även om jag är uppvuxen i Färjestaden på Öland har mina kopplingar till området längs Norra vägen alltid haft en särskild plats i mitt hjärta. Här har jag gått mina första små promenader hemifrån mormor, för att handla på macken i korsningen av Norra vägen och Brändtorpsvägen. Här firade jag jular i källarlokalerna under lägenheterna på Kaptensgatan, med långdans och godispåse och här kunde jag under alla år iaktta min mormors favoritplats i köket där hon hade full uppsikt över det som hände på gatan utanför. Och så många trapplopp jag och mina kusiner har sprungit i trapphuset, med målningar av Erik Lönnegren, även kallad Kirre Lönnis. Min farfar drev också mack och trafikskola där Blomsterkrysset ligger idag. Det var dock långt innan min tid, men hemma i vår familj har minnena från förr så gott som alltid haft en koppling till dessa kvarter.
Nu kan ni och jag för första gången läsa mer om Getingen, stadens första egnahemsområde, som då låg en bra bit utanför centrum och som idag känns som en 20-talspärla med Madickenkänsla i den annars så moderna och exploaterade staden.
Bland annat får vi veta att det kunde ha tagit stopp redan från början, eftersom byggnationen bromsades av planer på en järnväg till Sviö. Hur hade vårt Kalmar sett ut idag kan man ju fantisera om man har den förmågan i sinnet.
Getingen 100 år
1920 kom så de första byggloven och stadsarkitekt J Fred Olsson ritade tre typhus som skulle byggas i området.
”Så blev det huvudsakligen även om det finns några hus som avviker, bland annat ett på Hantverksgatan med valmat tak”, berättar redaktören för boken, Bo Svensson.
Örjan Molander, museichef på Kalmar Läns Museum och Gunnar Magnusson, Kalmar Hembygdsförening, var två av deltagarna i en studiecirkel som arrangerades för 20 år sedan där minnen från Getingen lyftes fram och fylldes på av deltagarna. Anteckningarna från dessa möten, ihop med Helge Andersson, Bengt-Erik Andersson och Bo Svenssons egna minnen från uppväxttiden på Kolonigatan 23, har nu stått till grund för boken som kommer ut i samband med 100-årsdagen och är utgiven av Kalmar Hembygdsförening.
I boken som nu finns att köpa via Kalmar Hembygdsförening och på Dillbergs Bokhandel väcks det ursprungliga Getingen till liv igen. Här samlas margarinarbetare, kvarnarbetare, kontorister, stationskarlar och urmakarlärlingar i kvarterets många butiker med slakteri, sybehör, cykelaffärer och många andra verksamheter som fyllde husen på den tiden.
”Det var en helt annan tid då än idag får man påminna sig om”, säger Bo Svensson och berättar för den yngre skribenten (mig) om att ytterst få hade bil på den tiden och att behovet av närbutiker var nödvändigt.
”Folk gick eller cyklade och ibland kom det en hästdroska eller en buss. Ändå var det förbluffande många butiker här, bland annat tre livsmedelsbutiker, två bagerier, en skomakare, fiskhandlare och en sybehörsaffär på Rådmansgatan”, minns Bo.
”Här gick gator av grus och vi barn lekte på gatan”, berättar han vidare och förstärker ytterligare känslan av Madicken-miljö i bostadskvarteren som idag har kommit att bli ett av stadens eftertraktade bostadsområden.
Gunnar Magnusson, Kalmar Hembygdsförening, och Bo Svensson, presenterar gemensamt den nya minnesskriften ”Getingen 100 år”, som väcker liv i området så som det var från 1920-talet och framåt.
Från Kalmars då nya vattentorn tog Emil Blomberg denna bild någon gång efter 1900. Till höger Malmbron med sitt klapphus. Vid vänstra pilen ligger Gustafsbergs tändsticksfabrik, som 1914 blev chokladfabrik. Vid nästa pil syns åkerfält där Getingenområdet så småningom etablerades.
