Erik XIV:s imponerande krigsskepp Mars, som legat på havsbotten utanför Öland i nästan 450 år, har blivit föremål för ett unikt forskningsprojekt. Skeppet, större än Vasaskeppet, förliste 1654 men hittades först 2011.
Sedan Erik XIV:s krigsskepp Mars förliste i ett slag mot tyska och danska fartyg 1654, hade många sökt efter det. Vraket hittades slutligen 2011 av Richard och Ingemar Lundgren efter många års letande. Sedan dess har man dykt på vraket varje sommar i ett nära nog unikt samarbete mellan dykare, forskare och museum.
Vraket av det stora krigsskeppet, som var större än Vasas-keppet och det största av sitt slag när det byggdes, ligger nu på över 70 meters djup. Att bärga det är i nuläget inte aktuellt. Däremot gör man en mycket detaljerad 3D-dokumentation av hela vraket. Med hjälp av detta kan forskare och intresserade över hela världen sedan zooma in, se exakt placering av ett objekt och vrida och vända som de vill. Hela området och detaljer kan även återskapas med hjälp av en 3D-printer.
I årets utgrävning fokuserar man på att undersöka ett område ungefär 50 meter runt skeppet. Mars sprängdes, så vrakplatsen ser ut lite som ett plockepinn. Men tack vare detta, och det faktum att det inte finns mycket sediment i Östersjön, så finns det mycket att hitta på bottnen.
Teamet bakom utgrävningen av Mars är vana vid att få besök. Kungen har kommit på privat besök och i sommar kommer National Geographic för att filma.
Resultatet av utgrävningarna kommer dessutom snart att finnas tillgängligt för allmänheten på ett nytt sätt. Västerviks Museum, där en del fynd från Mars förvaras, får en helt ny utställning nästa år. Här kommer man kunna titta närmare på delar av vraket efter Mars och lära sig mer av berättelsen med hjälp av VR-teknik. Med VR-glasögon kommer man bland annat själv kunna dyka ner till vraket, se det verkliga skeppet och få en känsla av hur det är på botten av Östersjön.
Cirka 20 000 bilder tagna av tio dykare över tre år ligger bakom 3D-modellen av Mars som snart blir tillgänglig för forskare och allmänhet. Johan Rönnby, professor MARIS/Södertörns högskola, och Ingemar Lundgren som ansvarar för modellen tar en titt.
Veronica Palm, arkeolog på Västerviks Museum, är en viktig del av teamet runt arbetet med Mars. Ny teknik kommer nu göra vraket, dykningen och berättelsen om Mars mer tillgänglig för allmänheten.
Mars bottenområde. Kanoner och kulor, hjälmar, en hatt, en stövel med ett ben kvar – i det stora området utanför vraket som nu utforskas finns mängder med fynd utspridda.
Knappt en meter framför sig ser dykarna när de tar sig fram runt vraket av Mars, i övrigt är det svart på Östersjöns botten.
Johan Rönnby, professor MARIS/Södertörns högskola, och Richard Lundgren, dykaren som var med och hittade Mars och nu samordnar dykarna, framför en bild av vrakplatsen.
