Abraham Vergheses nya roman, ”Vattnets förbannelse”, är en nära sjuhundra sidor lång saga som följer en indisk familj genom sju generationer. Boken bygger på tre grundpelare: medicin, konst och kärlek.
Abraham Verghese föddes och växte upp i Etiopien som son till indiska föräldrar. Efter att ha flyttat till Boston i mitten av 1970-talet har han arbetat som läkare med patienter med hiv och aids. Under slutet av 1990-talet ökade hans intresse för skrivande, vilket resulterade i den skönlitterära debuten ”Skära för sten” år 2009, en bok som blev en stor framgång.
I uppföljaren, ”Vattnets förbannelse”, skildrar Verghese en familjs liv i den sydindiska delstaten Kerala, ett område bekant för många svenska turister. Berättelsen kretsar kring Mariamma, som vid endast tolv års ålder blir bortgift med en betydligt äldre man. Läsaren får följa henne och hennes efterkommande genom sju decennier av omvälvande förändringar, från kolonialt förtryck till framväxten av en modern demokrati.
Trots sin omfattning är ”Vattnets förbannelse” lättläst tack vare ett flytande berättande, utmärkt översatt av Manni Kössler. Perspektivet växlar mellan olika huvudpersoner, och mitt i den ofta dramatiska handlingen finns reflektioner kring historia, indiskt liv och politik. Romanen vilar stadigt på tre grundpelare: medicin, konst och kärlek.
Två av de centrala karaktärerna i boken är kirurger, och romanen innehåller flera utförliga och detaljerade skildringar av kirurgiska ingrepp samt komplicerade förlossningar. Dessa avsnitt, liksom skildringarna från en leprakoloni, är medkännande och välskrivna. Dock kan de vara obehagliga för läsare som är känsliga för sådana skildringar, och rentav olämpliga för den som är höggravid och orolig.
Konsten och litteraturen utgör också ett viktigt tema i boken, från längtan efter läsning och berättelser till njutbara beskrivningar av tecknande och måleri.
Kärleken är ett genomgående tema i ”Vattnets förbannelse”, i alla dess former – från romantisk kärlek till ren människokärlek, kärlek till arbetet, familjen, hembygden och livet självt. Författaren skildrar personerna i romanen med sådan värme att de framstår som närmast ädla och älskvärda. Även om det finns skurkar, är verkligheten och människorna generellt skildrade mer idealiserat, likt i en saga.
Det ryktas att Oprah Winfrey har köpt filmrättigheterna till ”Vattnets förbannelse”.
Abraham Vergheses originaltitel är ”The Covenant of Water”, vilket ordagrant betyder ”vattnets förbund”. Även om det finns en berättelse i boken om en förment förbannelse kopplad till vatten som vilar över släkten, och förlagen förvisso har rätt att välja titel på översatta böcker, framstår det som olyckligt att man valt en mer äventyrlig svensk titel framför författarens ursprungliga tanke om samhörighet och att ingen står ensam.
