Nobels fredspris 1953 till trots för sin militära karriär under andra världskriget.
Många drömmer om att få göra karriär, ökat ansvar och högre lön. Ett område där detta är möjligt är inom militären. Vår profil, George C. Marshall, gjorde en enastående karriär inom USA:s armé. Han steg i graderna rakt igenom systemet – fänrik, löjtnant, kapten, major, överstelöjtnant, överste, generalmajor och generallöjtnant. Till sist blev han general och stabschef för världens mäktigaste krigsmakt, med över 8 miljoner man under sig. Hans flotta behärskade haven och flygvapnet hamrade sönder fiendens infrastruktur.
Marshall var general under andra världskriget, som tog slut i maj 1945. Europa låg i ruiner, miljoner människor var hemlösa eller på flykt. Marshall hyllades för sin militära insats – fienden var krossad.
Åtta år senare, 1953, fick han Nobels fredspris. Detta kan ses som en märklig belöning till en amerikansk general. Förklaringen var dock att Marshall tagit initiativet till ett omfattande amerikanskt hjälpprogram för att återuppbygga det krigshärjade Europa. Programmet innebar miljarder dollar i stöd till de krigshärjade länderna.
Marshall lanserade sin idé vid ett tal på Harvarduniversitet sommaren 1947. Då hade han klivit in i politiken och blivit USA:s utrikesminister. Totalt fick 17 länder stöd. England, Frankrike och Tyskland fick mest, men även Sverige fick ta del av kakan trots sin neutralitet. Mellan 1948 och 1951 fick Sverige 347 miljoner dollar, vilket bidrog till att sätta fart på landets produktion och konsumtion.
Hjälpprogrammet, som döptes efter Marshall, gjorde enorm nytta. Totalt utbetalades 13 miljarder dollar. Broar reparerades, gruvor öppnades och fabriker kom igång igen. De sargade länderna reste sig ur ruinerna med förvånansvärd snabbhet.
Från början var det tänkt att även Sovjetunionen och östeuropeiska länder skulle få ta del av stödet. Polen och Tjeckoslovakien anmälde intresse. Men programmet ställde krav på demokrati och öppenhet, vilket ledde till att Stalin tackade nej. Inget östland tog emot några bidrag.
Initiativet till hjälpprogrammet var ingen slump. Marshall var en klarsynt person, en nyskapare och pådrivare. Winston Churchill karakteriserade honom som ”organisatören av de allierades seger över Nazityskland”. USA:s president Harry Truman uppges ha sagt att han hade svårt att sova lugnt när Marshall inte var i Washington.
Marshall hade också god personkännedom och befordrade karriären för bland andra Ike Eisenhower, som ledde landstigningen i Normandie 1944 och senare blev USA:s president.
Kritiken mot hjälpprogrammet kom inte bara från öst. Även i västvärlden fanns kritiker som menade att programmet syftade till att stärka USA:s makt i Västeuropa.
Ceremonin för utdelningen av Nobels fredspris ägde rum den 10 december 1953 i aulan till Oslos universitet. När Marshall skulle ta emot priset från vice ordföranden i Nobelkommittén, Carl Hambro, utbröt en demonstration. Kommunistiska journalister kastade ner flygblad och skrek ”Vi protesterar!”. Kung Håkon VII reste sig och initierade en applåd, som hela auditoriet anslöt sig till. Priset ansågs välförtjänt.
Detta hände för över 60 år sedan. Idag, i en liknande situation med krigshärjade områden som Syrien, Irak och Mellanöstern, behövs länder som satsar pengar, ett nytt hjälpprogram och en lika driftig och framsynt projektledare som Marshall.
Detta är svaret på den mystiska profilen nr 797. Profielen var George C. Marshall. Han föddes den 24 januari 1880 i Pennsylvania och dog den 16 oktober 1959.
