Den irländska animationsstudion Cartoon Saloon har under det senaste decenniet etablerat sig som en av de mest spännande aktörerna i branschen med filmer som ”The Secret of Kells” (2009), ”Song of the Sea” (2014) och ”The Breadwinner” (2017). Deras senaste film, ”Wolfwalkers”, är en hyllning till handritad animation och irländsk mytologi.
Med filmerna ”The Secret of Kells” (2009), ”Song of the Sea” (2014) och ”The Breadwinner” (2017) har den irländska animationsstudion Cartoon Saloon under det senaste decenniet etablerat sig som en av de mest spännande aktörerna i branschen. Samtliga av dessa tre nämnda filmer, analogt handritade snarare än 3D-animerade, Oscarsnominerades och hyllades av kritiker och publik världen över. Deras senaste film, Tomm Moores och Ross Stewarts ”Wolfwalkers” (2020), är den första som jag ser och om kvaliteten på den är någon indikation så har jag en guldgruva till filmografi att utforska framöver.
Filmen utspelar sig på Irland år 1650 och kretsar kring den rastlösa flickan Robyn Goodfellowe (Honor Kneafsey) som tillsammans med sin pappa Bill (Sean Bean) har flyttat från England till Kilkenny. Bill är jägare och har fått uppdraget att utrota en envis vargflock från ett skogsområde som Lord Protector Oliver Cromwell (Simon McBurney) vill använda till jordbruk. Robyn vill gå i sin pappas fotspår och smyger ut från sin skyddade stad för att hjälpa honom jaga och fälla vad hon tror är ondsinta, monstruösa vargar. Hennes värld vänds dock upp-och-ner när hon möter det mystiska yrvädret Mebh Ög MacTire (Eva Whittaker) som hävdar att hon är en ”wolfwalker”, en människa som kan förvandlas till varg. Plötsligt befinner sig Robyn mitt mellan två kolliderande världar och får det milt sagt hett om öronen.
Hur en enskild person blir en brygga mellan två kulturer som på grund av missförstånd och främlingsfientlighet vänder sig mot varandra har vi sett många gånger tidigare. Allt från ”Dansar med vargar” (1990) och ”Pocahontas” (1995) till ”Avatar” (2009) och ”Draktränaren” (2010) är exempel på det. ”Wolfwalkers” tar detta lika bekanta som effektiva grundkoncept, stöper det i oemotståndlig irländsk mytologi och ger det så mycket magi att den överträffar samtliga nämnda. Känslorna kommer i monstervågor, fantasy-elementen är helt otroliga, wow-ögonblicken haglar och den handritade 2D-animationen tillhör det mest slående vackra jag har sett på länge. Kort och gott ett helgjutet mästerverk som kommer förtrolla stora som små.
