Nya metoder inom DNA-teknik och osteologi används nu för att rekonstruera ansiktet på en av de besättningsmän som hittades vid regalskeppet Kronans vrak.
I augusti 1999 hittades ovanligt välbevarade kvarlevor av en besättningsman vid regalskeppet Kronans vrak. Mannen, som uppskattas ha varit i 20- till 25-årsåldern, har ännu inte varit en del av utställningen på Kalmar läns museum, men till hösten blir han det.
Det är denna besättningsman som nu genomgår en ansiktsrekonstruktion med hjälp av ny teknik för att få fram så mycket information som möjligt om honom. Kvarlevorna kommer att visas bredvid den färdiga rekonstruktionen.
Besättningsmannen hittades på trossdäcket, ett av de nedersta däcken på skeppet där man förvarade material och proviant, men även där döda och skadade lades. Skeppsvraket ligger på 27 meters djup och den relativa orördheten på fyndplatsen har bidragit till att kvarlevorna, särskilt kraniet, är välbevarade. Även hjärnan har bevarats till den grad att neurologisk expertis kunnat ta prover.
Regalskeppet Kronan, ett av 1600-talets mäktigaste örlogsskepp, förliste den 1 juni 1676 i slaget vid sydöstra Öland. Orsaken till förlisningen var att skeppet kantrade i hård vind och krutmagasinet exploderade, vilket ledde till en av Sveriges största fartygskatastrofer.
Forskare som arbetar med projektet inkluderar docent Anna Kjellström (osteologi), professor Anders Götherström (genetik), professor Jonas Bergquist (analytisk kemi och neurokemi), arkeolog Lars Einarsson (historisk och marinarkeologisk expertis) och dockmakaren Oscar Nilsson, som ansvarar för ansiktsrekonstruktionen.
Genom DNA-analyser och andra undersökningar hoppas man kunna fastställa personens ursprung, utseende och eventuella sjukdomar. Osteologiska undersökningar kan avslöja sjukdomar som satt sig i skelettet, medan genetiken kan spåra ursprung och ärftliga anlag. Även tänder och analyser av diet och mobilitet kan ge ledtrådar om personens liv och uppväxtområde.
