Sverige behöver fler utbildade veterinärer för att säkra djursjukvården och smittskyddet. Landet är idag helt beroende av utlandsutbildade veterinärer, vilket skapar en sårbar situation.
Svensk djursjukvård håller hög internationell standard, med möjligheter att behandla djur som tidigare inte hade någon chans till bot. Denna höga kvalitet vilar dock på en brist på utbildad personal, vilket hotar tillgängligheten till vård. Personalbristen riskerar att leda till längre väntetider och begränsad tillgång till akutvård, särskilt under sommarperioder då kliniker ibland tvingas stänga eller minska sina öppettider.
Bristen på veterinärer är inte en följd av minskat intresse för yrket – veterinärutbildningen har högt söktryck och ligger endast efter läkar- och psykologprogrammet gällande antalet behöriga sökande per plats. Problemet är snarare att utbildningen är underdimensionerad. Detta har lett till en stor utlandsberoende, där sex av tio nyligen legitimerade veterinärer mellan 2012 och 2021 examinerades utomlands, främst i Danmark, Polen och Ungern. Denna situation gör Sverige sårbart för beslut i andra länder gällande antalet utbildningsplatser.
För att möta det ökande behovet krävs en utbyggnad av antalet utbildningsplatser i Sverige. Tidigare beslut om att utöka platserna på veterinär- och djursjukskötarutbildningarna vid Sveriges Lantbruksuniversitet bedöms som otillräckliga. Författarna föreslår en ökning av antalet veterinärutbildningsplatser till 250 och djursjukskötarutbildningar till 160, samt att fler campus får möjlighet att erbjuda dessa utbildningar. Beslutsfattare uppmanas att agera skyndsamt för att säkra framtidens djursjukvård.
