Regeringen utreder finansieringen av ny kärnkraft. Centerpartiet kritiserar förslaget om offentligt stöd, men förespråkarna menar att det är nödvändigt för att undvika framtida elprischocker.
Vissa politiker finner det beklagligt att företrädare från Centerpartiet uttrycker sig negativt kring offentligt stöd till kärnkraftens utbyggnad, och liknar det vid ”planekonomi”. Samtidigt finns det flera andra statligt finansierade verksamheter i Sverige, såsom försvar, infrastruktur, skola och vård, som alla ligger i statens intresse. Att säkerställa en god energiförsörjning är ytterligare ett strategiskt viktigt intresse för staten.
Utredningen om kärnkraftens finansiering välkomnas, och den belyser behovet av ny kärnkraft, men också utmaningen med att nybyggnation av kärnkraftverk initialt kan vara en kostsam investering. Förespråkarna menar dock att man måste se bortom kortsiktig ekonomisk vinning. Risken för framtida, ännu högre elpriser om utbyggnaden inte sker är överhängande.
Medan Centerpartiet uppskattar att elen skulle bli 30 öre dyrare med ny kärnkraft, har den statliga utredningen kommit fram till en kostnadsökning på endast 2 öre per kilowattimme. Med tanke på de senaste årens energikriser, där påslaget på elpriset under vissa månader uppgått till hundratals ören, framstår en kostnadsökning på 2 öre som en rimlig ”försäkringsavgift” för att undvika framtida kriser.
Argumentet om planekonomi bortser från andra fakta. Utredaren betonar vikten av att skapa en effektiv incitamentsstruktur, vilket är motsatsen till ett planekonomiskt synsätt. Det är viktigt att alla är vaksamma på hur incitamenten utformas i slutändan, och man hoppas på konstruktiva förslag från Centerpartiets ekonomer. Stöd till nybyggnation genom subventioner är ett vanligt förfarande, både nationellt och internationellt. I Sverige fick vindkraften tidigare stöd via elcertifikat, som betalades av elkonsumenterna.
Liknande stöd för ny energiproduktion, som utredningen föreslår, används i länder som Tyskland och Storbritannien, där högerpartier har styrt under stora delar av de senaste 20 åren. I USA, ett kapitalistiskt land, är elmarknaden i delstaten Georgia, där ny kärnkraft byggs, inte ens avreglerad.
Alternativkostnaden för samhället vid elbrist är betydligt högre. Att säkra elförsörjningen på andra sätt, exempelvis genom nya gasturbiner, riskerar både landets säkerhet och accelererar klimatförändringarna.
Förespråkarna ser fram emot regeringens fortsatta arbete med ny kärnkraft i Sverige.
