Den största skarvpopulationen i Sverige finns i Kalmar län. Nuvarande beslut om skyddsjakt går ut i november och det finns en möjlighet att kvoten för fällda skarvar höjs.
En rikstäckande inventering av storskarv, den första sedan 2012, har genomförts av Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) på uppdrag av Naturvårdsverket. Resultaten visar en markant ökning av den häckande populationen under de senaste tio åren. Antalet kolonier och bon har ökat i de flesta län, men Kalmar län har den största populationen med cirka 14 000 par och totalt 70 000 skarvar. Nationellt registrerades 74 767 bon i 224 kolonier.
En tidigare inventering i Kalmar län, utförd 2018 på uppdrag av länsstyrelsen, visade en liknande populationsstorlek. Mellan 2012 och 2018 ökade antalet skarvar i Östersjön inom länet från cirka 25 000 till 70 000.
”Vårt skyddsjaktbeslut är anpassat efter den siffran. För att inte påverka den gynnsamma bevarandestatusen tillåter fågeldirektivet skyddsjakt på ungefär fem procent av populationen, vilket motsvarar drygt 3 000 fåglar”, säger Mattias Persson, viltläggare på Länsstyrelsen Kalmar län.
Under de år som skyddsjakt har bedrivits har kvoten i stort sett uppfyllts. Utöver detta beslut finns möjlighet att på eget initiativ fälla ett obegränsat antal skarvar under vissa perioder för att förebygga skador på exempelvis fiskeredskap, fiskodlingar och fredningsområden för fisk, enligt jaktförordningen.
”Det nuvarande skyddsjaktsbeslutet går ut den sista november i år och det finns en möjlighet att kvoten höjs i ett sannolikt efterföljande beslut. Vi får se om det finns anledning att utöka skyddsjaktskvoten. Som vi har resonerat hittills är att vi utifrån fågeldirektivet får göra uttag om max fem procent, men frågan är ifall man kan se till den samlade skadebilden istället. Det kan behövas en minskning av beståndet i länet i proportion till den allvarliga skada det orsakar.”
Mattias Persson beskriver ett skevt ekosystem i Östersjön där skarvarna kan ha en större negativ påverkan. ”Det är väldigt viktigt att de få abborrar och gäddor som finns kvar kan föröka sig. Om skarvarna påverkar restbeståndet hårt vissa tider så kan det bli större skada än vanligt.”
Samtidigt finns det positiva aspekter med skarvarna. ”Folk tycker att det är fult när de bajsar sönder öarna, men det har en viss funktion liknande en skogsbrand. Man startar om den ekologiska funktionen på ön där nya arter kan kolonisera. Helt igenvuxna öar med bara buskar passar bara vissa fåglar.”
