När KalmarPosten når Rikard Johansson inleder han den osannolika berättelsen med orden ”det började som en helt vanlig dag”. Vad Rikard inte visste i lördags morse när han vaknade var att han skulle fälla ett vildsvin på nästan 180 kilo, och att dagen skulle bli ett minne för livet.
– Det började som en helt vanlig dag, men när vår hund Nova, som är en blandning mellan en wachtel och en jaktlabrador, började skälla ståndskall när vi var ute på jakten gick min sambo mot hunden för att se vad hon skällde på. Sambon var fem-tio meter ifrån när en stor gris gick loss och brakade iväg. Hunden jagade vidare grisen ut förbi min far som var passkytt. Grisen passerade honom på tio meter men min far hade inget lämpligt vapen för gris med sig, berättar Rikard Johansson.
Familjen hade känt till det enorma vildsvinet i flera år men eftersom en stor galt nyligen körts på trodde de inte längre att den var vid liv.
– Vi hade släppt den i tankarna. Vi har inte haft den på markerna sedan sista snön förra året.
Efter att vildsvinet sprungit vidare bestämde de sig för att släppa hunden Nova i det område där de misstänkte att galten kunde befinna sig.
– Vi släppte in henne och då blev det ståndskall igen. Då gick jag mot Nova och sambon backade bakåt, om jag skulle behöva skjuta i sidled, men jag såg inte grisen. När jag kom in så att jag var cirka sex meter från en omkullblåst gran så lyfter helt plötsligt hela granen! Grisen knäckte grenarna med ryggen när han kom upp. Han gjorde fullt utfall rätt emot mig, så jag sköt honom på fyra meters avstånd och han föll i skottet, vilket var skönt, säger Rikard Johansson.
Det kunde ju ha gått illa!
– Det hade definitivt kunnat gå illa. Han kunde ha rammat min sambo där inne också. I efterhand gick ju allting bra. Jag gick fram och sköt ett skott till bakom örat på grisen så att han inte skulle hitta på något mer varken mot oss eller hunden. Men det är kul, för det var första griskontakten för hunden.
Hur känns det såhär ett par dagar senare?
– Jag har ju varit på jakt efter den där i några år, och hoppet är det sista som överger en. Den har varit här väldigt sporadiskt och den har varit väldigt skygg. Det känns lite overkligt att få skjuta den för egen hund och i full attack dessutom. När grisen flög upp så ville kroppen fly faran, men man låser sig och blir helt spänd. Då gäller det att hålla nerverna i styr. Det adrenalinet kan man leva länge på och den pulstoppen är svår att komma upp i kan jag säga!
Vad brukar ett vildsvin väga?
– De kan komma upp i över 200 kilo, men det är inte vanligt. Det skjuts en handfull i den här storleken per år. Galtarna brukar ligga på mellan 80 och 130 kilo.
Vad händer med vildsvinet nu då?
– Det kanske blir några styckdetaljer och resten blir korv. Sedan blir det grillen i sommar!
