Som ung fågelnörd tog Magnus Hellström varje chans han fick att åka till Ottenby för att volontärarbeta. Drygt 30 år senare är han chef för fågelstationen som firar sitt 75-årsjubileum. Men han har hunnit se mer av världen än så. Artikeln publicerades 18 september 2021
Närkontakt med knölvalar och färska björnspår utanför tältet
Magnus Hellström har alltid varit intresserad av djur. Strax innan skolåldern snöade han in på fåglar, ett intresse som bara växte. Att han ville till den världsberömda öländska fågelstationen var inte så konstigt.
– Jag kom hit som en osnuten tonåring i slutet av 80-talet. Jag bodde då i Västervik men spenderade varje ledigt tillfälle, från högstadiet och gymnasiet, vid Ottenby. För min del var det oerhört lärorika år under ledning av min föregångare Jan Petterson.
Samtidigt som Magnus utbildade sig till både biolog och agronom vid SLU i Uppsala fortsatte han spendera så mycket tid han kunde i Ottenby.
– Jag jobbade som ringmärkare fram till 2001 och satt sen i fågelstationens styrelse till 2007. Något år senare utlyste BirdLife Sverige en ny chefstjänst och jag blev då fast anställd i januari 2009.
Vad är det egentligen med fåglar som fascinerar dig?
– Allt! Estetik, spänning, utmaningar och gränslöshet. De kittlar sinnena på ett sätt som inga andra organismer gör.
Som chef antar jag att du gör lite allt möjligt – hur ser en typisk arbetsdag ut?
– Mina arbetsdagar ser extremt olika ut och eftersom vi jobbar med djur och natur på en isolerad udde ute i havet så är det ofta svårt att detaljplanera. Samma dag kan utan vidare innehålla allt från oplanerade ministerbesök och forskningsmöten till stormsäkring av takpannor och räddningsinsats av mård i trekammarbrunn…
– Däremellan ska det rymmas fångst och ringmärkning av fåglar, personalrekrytering, planering/utförande/uppföljning av olika projekt, fastighetsvård, konstutställningar och mycket annat. Jag har många olika kepsar på huvudet under en arbetsdag, en del är rena och andra är smutsiga!
Några höjdpunkter från dina 32 år på Ottenby?
– Jag har ju spenderat en stor del av mitt liv här och det är inte enkelt att plocka ut enskilda händelser. Bland höjdpunkterna finns givetvis många olika fågelupplevelser, höstnätter med mängder av pärlugglor, lavinsträck av 100-tusentals arktiska gäss och stilla majmornar med mängder av buskskvättor, rödstjärtar och flugsnappare rastande i Ottenbys vidsträckta tokmarker. Men också möten med fascinerande och intressanta människor, beviljade projektansökningar och annat.
– Särskilt roligt är att följa utvecklingen av våra duktiga och begåvade volontärarbetande ungdomar. Många är nybörjare i tonåren när de först kommer hit, men efter ett antal säsonger vid stationen har de blivit fullblodsproffs.
Lågvattenmärken?
– De har jag nog förträngt, men det handlar säkert om frostsprängda rör och vattenskador.
Vad är årets största händelse?
– Årets grej hittills är nog faktiskt inte en fågel utan en fjäril. Igår fångade vi en dödskallesvärmare i en av våra fågelfällor. Det är en stor vacker afrikansk art som bara anträffats här ett fåtal gånger tidigare, senast hösten 2005.
Vad har ni för visioner för framtiden?
– En stor del av fågelstationens unika värde ligger faktiskt i den oförändrade kontinuiteten. Vi är experter på att oförtröttligt göra samma sak om och om igen, år ut och år in. Tack vara detta sitter vi idag på världens längsta obrutna fångstserie av fåglar, och det är ovärderligt vid forskning som rör till exempel fåglars flyttningsekologi och klimatförändringarnas påverkan på fåglarna.
– Men inom ramen för detta finns självklart saker vi vill vidareutveckla och förädla. Vi vill till exempel öka forskningstakten i verksamheten och har därför i samarbete med Region Kalmar län och Linnéuniversitetet genomfört en förstudie där vårt 20-åriga arbete med zoonoser, sjukdomar som kan spridas mellan djur och människor, stått i centrum. För att förstå zoonoser ordentligt – till exempel det coronavirus som orsakat den nu pågående pandemin – räcker inte rena medicinska kunskaper. Man behöver också ha djupgående kunskaper om värddjurens ekologi.
Vad är det vanligaste missförståndet kring Ottenby fågelstation?
– Att verksamheten drivs eller bekostas av staten. Fågelstationen har alltid drivits av den ideella organisationen BirdLife Sverige, tidigare Sveriges Ornitologiska Förening, och verksamheten har alltid varit baserad på ovärderliga ideella insatser. Cirka 70 procent av våra intäkter kommer från besöksturismen, genom entréavgifter till Långe Jan och guidade visningar av ringmärkningen. Övriga intäkter kommer främst från uppdragsforskning och ett årligt bidrag från Naturvårdsverket.
Vad gör du när du inte jobbar?
– Tittar på fåglar – ofta i Ottenbyområdet, ha, ha!
– Jag tycker också mycket om att resa, gärna tillsammans med min fru och våra tonårssöner. Under de senaste 15 åren har jag även jobbat som reseledare på fågelresor, främst till Sibirien, Mongoliet och amerikanska Stillahavskusten.
Det har gett minnen för livet kan jag tänka mig?
– Många. Allt ifrån närkontakt med knölvalar utanför Seattle till färska björnspår utanför tältet vid Bajkalsjön.
Vad lyssnar du på?
– Nuförtiden blir det mest olika poddar. Men jag lyckades faktiskt få biljetter till Thåström i Kalmarsalen tillsammans med fru och barn.
Om du får bjuda någon kändis på middag – vem bjuder du och vad pratar ni om?
– Oj, vad svårt. Men en middag med Eddie Vedder och samtal om livet och amerikansk politik hade varit kul.
Berätta något kul om dig själv som inte så många vet!
– Jag har besökt Kurt Cobains barndomshem i Aberdeen, Washington State.
Hur gick det till – var det fågelrelaterat?
– Ha, ha, ja! Vi var i närheten under en fågelresa och passade på. Besökte en park som har anlagts till hans minne, och så gick vi förbi hemmet som ligger precis intill.
Nu har du nämnt tre rocksångare i olika sammanhang, betyder musik mycket för dig?
– Egentligen inte. Men jag uppskattar duktiga musiker, och det tenderar att mest bli rock.
Vad händer i ditt liv den närmaste tiden?
– Förberedelser inför kommande högsäsong på Ölands södra udde.
