Är du man? Hur mycket vet du egentligen om prostatacancer och om du bör testa dig med ett PSA-prov? Trots att prostatacancer är Sveriges vanligaste cancerform kallas inte män för provtagning på samma sätt som kvinnor kallas till mammografi för att upptäcka bröstcancer. Urologerna Vedran Azinovic och Fredrik Stenmark har full koll på faktan som alla män bör ta del av. Artikeln publicerades 4 november 2020
Läkarnas info till män: ”Man har inte några symtom på prostatacancer”
– Prostatacancer är den vanligaste cancersjukdomen i Sverige med mer än 10 000 som insjuknar varje år, men kommer man till sjukvården i tid så kan man bota de flesta. Prostatacancer är inte ett bäcksvart område, inleder Fredrik Stenmark vårt samtal.
Han arbetar på Länssjukhuset i Kalmar som verksamhetschef vid kirurgkliniken. Tillsammans med Vedran Azinovic, som är sektionschef på urologenheten vid Länssjukhuset, möter han KalmarPosten för att prata om prostatacancer. Under november månad uppmärksammar nämligen vi på KalmarPosten att Muschtashkampen är igång.
– En tredjedel av all cancer hos män är prostatacancer och 2500 avlider i sjukdomen i Sverige varje år, berättar Vedran.
Män kan leva med prostatacancer utan att visa några symtom eller känna sig sjuka överhuvudtaget.
– De har inte känt en knöl i bröstet som vid bröstcancer. De patienter som har fått en prostatacancerdiagnos har vanligen kontrollerats genom PSA-prov, där man har fått veta att värdet ligger högt, berättar Fredrik.
Vissa män har sedan undersökts genom att gå på magnetkameraundersökning av prostatan som visar en indikation och därefter görs eventuellt ett vävnadsprov. En del får sedan beskedet att de har prostatacancer – trots att de känner att de mår helt bra.
– Då upplever en del patienter att det är svårt att ta in att man har prostatacancer just för att man inte har några symtom. Men för att upptäcka sjukdomen i ett tidigt skede måste man kontrollera sitt PSA-värde, säger Fredrik.
– Patienter har rätt att ta sitt PSA, men man ska vara välinformerad enligt Socialstyrelsen och veta vad det innebär så att man vet vad följderna kan bli av det, berättar Vedran.
Han syftar på de tre olika stadierna av prostatacancer – lågrisk, mellanrisk och högrisk. Sjukvården vill hitta de som riskerar att dö i sjukdomen, alltså högrisk och eventuellt mellanrisk, för att kunna behandla dem genom operation eller strålning. Patienter med lågrisk skulle kunna leva med sin cancer i många år utan att ha några symtom. Men för en del kan vetskapen om att ha cancer, om än lågrisk, vara såpass psykiskt påfrestande att man till slut ändå väljer att behandla. Det är något man helst vill undvika.
– Har man lågriskprostatacancer kan man leva med den och dö med den, men man dör av andra skäl än av cancern. Man kan gå med en prostatacancerdiagnos med låg risk i ett eller två decennium, som man inte hade behövt veta om. Man vill inte hitta dessa patienter och göra en massa onödiga åtgärder som är potentiellt farliga, säger Fredrik.
Så man kan ha en cancerdiagnos länge utan att det görs något åt det?
– Så är det, men upptäcker vi så har vi aktiv monitorering. Om man skulle operera all prostatacancer som man hittar skulle man också operera lågrisk, men vad innebär det då? Männen riskerar att få biverkningar av behandlingen, visst läckage, potensproblem och så vidare. Det är avvägningar man får göra. Man vill slippa överdiagnostik och överbehandling av lågriskprostatacancer.
Vedran och Fredrik menar på att det i dag är ett ojämlikt system nationellt sett, där en del män är pålästa och har koll på att de har möjlighet att ta ett PSA-prov, medan många andra män inte har samma förutsättningar.
– Vi väntar på ett nationellt system för just nu är det inte jämlikt eller samordnat. Vissa är väldigt välinformerade om PSA och vet vad det är, medan andra aldrig har hört talas om det och känner inte till att viss prostatacancer är ärftlig. Det ligger mycket ansvar på den enskilde individen. Vi väntar på jämlik vård som inte ska bero på din egen kunskapsnivå, säger Fredrik.
Så män blir inte kallade till att kontrollera sitt PSA, på samma sätt som kvinnor blir kallade till mammografi av brösten?
– Nej, så är det inte i Sverige i nuläget, men det har diskuterats under lång tid. Vi förespråkar organiserad PSA-testning i hela landet så att alla får samma förutsättningar. Ett förslag är att alla patienter mellan 50 och 74 år får information och lämnar ett PSA. Jag tror att en kombination av PSA och magnetkameraundersökning är framtiden som gör att vi lättare hittar de patienter som faktiskt behöver behandling, säger Vedran.
