Många talar om en akut klimatkris, men hur vet vi det? Författaren menar att vi måste fatta egna beslut utifrån den information vi får, då politiker inte kan fatta impopulära beslut.
”Klimatkrisen är akut”, citeras i en bilaga till en stockholmstidning. Är den det? Hur vet vi det?
KLIMAT Vi vet nog att det allmänt talas om klimatkris, klimatförändringar och klimatorsaker till naturkatastrofer som bränderna i Los Angeles och översvämningsregnen i Spanien. Men samtidigt kan Trump ta USA ur Parisavtalen och den svenska regeringen sänka bensinpriset. Och bilköerna växer och de flesta av oss tycker att det är självklart att ta bilen eller att flyga till solen. Vi är inte satta i något stabsläge. Vi är inte förbundna till något agerande. Så hur kan vi veta?
Vi kan inte veta utifrån akuta direktiv. Vår demokratiskt valda regering kan inte fatta så impopulära beslut som skulle krävas för en akut klimatkris. Vi måste själva avgöra konsekvenserna av våra val och vanor. Och vi får uppgifter som pekar åt olika håll: Fara! Ingen fara!
Det är nästan ett äventyr att få ansvar för att orientera oss, fatta beslut, ta konsekvenser. Stort ansvar läggs på våra svaga axlar. Det krävs mer att tycka att klimatkrisen är akut. Då måste vi ta ställning till flyg och bilåkande, till kött och varmvattenförbrukning.
Till skogsavverkning eller att låta skogen bli en kolsänka. Men det ger också en lättnad. Att slippa ansvaret för klimatkatastrofer. Att börja ta sitt ansvar. Att bejaka att klimatkrisen är akut!
