Trots tidigare insatser kvarstår utmaningarna för att nå de nationella miljökvalitetsmålen i Kalmar län. Ingen förändring har skett under 2024 och inget av de tolv regionala målen ser ut att nås till 2030.
Varje år gör alla länsstyrelser en uppföljning som visar hur det egna länet ligger till för att nå de nationella miljökvalitetsmålen och det övergripande generationsmålet. I Kalmar län har ingen förändring skett under 2024 och utmaningarna kvarstår.
Riksdagen har beslutat om en samlad miljöpolitik för ett hållbart Sverige. Det finns ett övergripande mål som är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Det kallas generationsmålet och utöver det finns 16 nationella miljökvalitetsmål.
Länsstyrelserna har uppdraget att samordna det regionala arbetet för att kunna uppnå de svenska miljömålen.
Länsstyrelsen Kalmar läns uppföljning av hur länet ligger till för att nå målen visar att utmaningarna kvarstår i Kalmar län. Ingen förändring har skett under 2024 och inget av de tolv regionala miljökvalitetsmålen ser ut att kunna nås till 2030. Utvecklingstrenderna är för de flesta mål neutrala – varken positiva eller negativa.
Tre av målen har en negativ utveckling i länet: ”levande skog”, ”ett rikt odlingslandskap” och ”ett rikt växt- och djurliv”. Hur marken i Kalmar län används är ett problem för alla tre målen.
– Vi måste bevara mer skog som är äldre än 120 år och vi måste minska de körskador som sker på kulturminnen i skogen. Vi måste bli bättre på att bevara kantremsor vid åkermark, små ”öar” i åkermarken med stenar, träd och gräs. Bevara våra små lantbruk och se till att vi har en bra blandning av arter och grödor när vi planterar eller sår, säger Karin Löfström, hållbarhetsstrateg vid Länsstyrelsen Kalmar län.
Två av målen har en positiv utveckling, ”frisk luft” och ”bara naturlig försurning”. Förbättringar märks inom vissa områden på grund av tidigare insatser men i många fall tar det lång tid innan effekterna av åtgärderna märks i miljön.
I uppföljningen konstaterar länsstyrelsen även att takten i åtgärdsarbetet behöver öka för att målen ska kunna nås. Det krävs styrmedel, resurser och att mark- och skogsägare som gör stora insatser genom att anpassa sitt brukande, till exempel genom att bilda våtmarker eller låta vatten svämma över på ett mer naturligt sätt, också får det lönsamt ur ett miljöperspektiv.
– Det vi skulle behöva för att vända utvecklingen är att inte bara luta oss mot markägares goda vilja utan också göra det lönsamt att göra rätt ur ett miljöperspektiv och därför låta viss skog stå kvar eller inte odla viss åkermark, säger Karin Löfström.
