Trots betydande framgångar i EU:s klimatarbete, där Sverige ofta varit en drivande kraft, visar en ny undersökning att en majoritet av svenskarna har en bristfällig kännedom om EU:s klimatåtaganden och framgångar.
Även om EU har drivit igenom många framgångsrika miljöinitiativ, som den ambitiösa kemikalielagstiftningen och utsläppshandeln, som lett till minskade utsläpp av surt nedfall och koldioxid, verkar dessa framgångar ha glömts bort av allmänheten. Enligt en Novus-undersökning tror en stor majoritet av svenskarna att EU:s koldioxidutsläpp har ökat sedan 1990, trots att de faktiskt har minskat med över en tredjedel. Undersökningen visar också en betydande okunskap om EU:s klimatlag ”Fit for 55”, där många felaktigt tror att målet om en 55 procents minskning av utsläppen ska vara uppnått till 2055, istället för redan om sex år.
Näringslivet tycks däremot vara mer medvetet om EU:s klimatambitioner och ser omställningen till fossilfria bränslen som en nödvändighet för konkurrenskraften. Denna medvetenhet ger hopp om en ljusare framtid, men resultatet av EU:s arbete beror på de folkvalda representanterna.
För att stärka Sveriges roll och framtida välstånd föreslår Fossilfritt Sveriges nationella samordnare Svante Axelsson tre punkter till svenska politiker: 1. Återta Sveriges ledande roll i klimat- och miljöarbetet för att stärka konkurrenskraften. 2. Stödja EU:s nya klimatmål för 2040, som innebär en 90 procents nettominskning av utsläppen. 3. Säkerställa att genomförandet av EU:s klimatlagar accepteras av allmänheten, med rimlig kompensation för de grupper som riskerar att hamna i kläm. Axelsson betonar också behovet av en tydlig berättelse som visar att klimatomställningen inte är en uppoffring, utan en affärsdriven utveckling mot fortsatt välstånd.
