Otåligare körskoleelever, farliga korsningar och blinkersvägrare. Kalmarposten har pratat med Rikard Petersson, vd och trafiklärare på Gustafssons Trafikskola i Kalmar, om vad stadens bilister behöver bli bättre på, hur eleverna förändrats under åren och vilka platser i Kalmartrafiken som skulle kunna förbättras.
Kalmar är en bra stad att lära sig köra bil i. Det finns närhet till motorväg, stadstrafik och landsväg. Det menar Rikard Petersson, som har drivit Gustafssons Trafikskola i 17 år.
Det krävs en gedigen kunskap innan man klarar teoriprovet och uppkörningen. Trots det har han under de senaste åren sett en förändring hos eleverna. Många vill försöka klara en uppkörning innan trafikskolan anser att de är redo.
– De har blivit otåligare, det ska gå så himla fort. De hinner knappt börja innan de pratar om att de vill köra riskutbildning och boka teoriprov och uppkörning. Det är ju en process, en utbildning man ska ha hela livet. En del har jobbigare för det och en del har lätt för det. Det är mycket man ska ha kunskap om, det är inte bara att köra, säger Rikard och fortsätter:
– En hel del bokar själva. De chansar mer, men så kommer många tillbaka också. Det är också många som vill ha en bra utbildning och känner ansvar. Att det är en investering jag gör i mig själv. Ska jag köra bil i 60 år vill jag ju kunna det ordentligt. Det är egentligen inte en så lång utbildning om man tittar på hur många timmar man lägger ner.
Eleverna på trafikskolan tar i snitt 15-25 lektioner innan de är redo för uppkörning. De flesta eleverna är 18 år, men även en hel del äldre utbildar sig vid trafikskolan.
– Vi har även många som har flyttat till Sverige och som kanske har körkort från ett annat land.
Vad i Kalmartrafiken tycker du eleverna har svårast för?
– Det är många som tycker att det svåraste är tvåfiliga rondeller. Det är mycket bilar och man undrar om man kan köra in och vad man ska göra om någon ligger på insidan. Folk kanske inte alltid ger tecken heller, då är det klart att de blir ställda. Är man bara tydlig mot varandra och ger tecken åt det hållet man ska så får trafiken ett helt annat flöde än om man ska stå och tveka.
– Sedan gillar folk inte flervägsstoppet vid korsningen Galggatan/Kungsgårdsvägen/Stagneliusgatan. Den som stannar först, kör först, men det är också ett samspel och man får ha ögonkontakt och vara lite försiktig där också.
Vad är bilister i Kalmar generellt dåliga på?
– Generellt är de dåliga på att blinka och visa vart man ska. Man måste hjälpa varandra i trafiken, för man behöver inte ha så bråttom. Det hjälper inte att bara försöka trycka sig fram, det är bättre att samarbeta.
Rikard Petersson har drivit Gustafssons Trafikskola i 17 år och han ser en förändring hos en del av eleverna.
– Sedan är de rätt dåliga på att hålla gångfart på gångfartsområden. – Det går rätt fort där inne i stan. Man ska hålla ungefär 5-7 kilometer i timmen. Det är i princip ettans växel på tomgång och låta bilen rulla. Likadant är det vad som gäller när gångfartsområdet tar slut. Det är utfartsregeln som gäller, men det är många som tror att det är högerregeln
Förutom att Kalmar bilister behöver bli bättre på att använda blinkers och lägre hastighet i stan finns det även platser i Kalmartrafiken som skulle behöva förbättras, anser Rikard.
– Korsningen som går över järnvägen utanför oss kan vara farlig för en del som kommer från Tjärhovet missar totalt att de har väjningsplikt. Sedan har de lagt ett övergångsställe precis vid järnvägskorsningen, vilket innebär att man kan bli stående på spåret – och där vill man inte stå. Det kan man behöva titta över och förändra.
– Svanebergsrondellen är också lite lurig för där kommer folk i rätt bra fart. Likadant vid Lindsdal när man kommer från Kalmar och ska ta avfarten till E22 mot Malmö. Den avfarten kommer rätt snabbt och där får man vara tydlig så att man inte blir påkörd bakifrån.
