De senaste 10 till 15 åren har antalet feelgood-romaner på den svenska marknaden växt i en rasande takt och läsekretsen blir större och större. Under coronapandemin fick feelgood-litteraturen dessutom ett extra uppsving.
”Lantbiblioteket vid älven”, ”Sanningen om ostrondykerskan”, ”Drömmar till salu” och ”Manglade dukar och vikta servetter”. Det är fyra titlar på böcker inom feelgood – en genre som blivit allt mer populär på senare tid.
Piia K Posti och Maria Nilson är litteraturvetare vid Linnéuniversitetet. De har skrivit en bok om genren, vid namn ”Speglingar av feelgood: Genre, etikett eller känsla?”. Enligt dem är en del i förklaringen till den ökande populariteten att vi har ett allt större behov av att läsa sådant som vi mår bra av i oroliga tider.
Populariteten märks framförallt på bokförsäljningen, men Maria och Piia märker även av det på det höga söktrycket på deras sommarkurs på ämnet. Men trots att feelgood-romanerna är populära, kan författarna konstatera att genren inte riktigt ses som ”fin” litteratur.
– Tyvärr räknas feelgood inte till den mest ansedda litteraturen, kanske just för att den är så populär och bred. Sedan är det en gammal genusfråga eftersom det är mest kvinnor som skriver. Kvinnors stora produktion av litteratur har lästs och älskats av många, men har historiskt inte ansetts vara intressant att uppmärksamma, recensera eller forska på. Det är beklagligt, eftersom det är så många som läser och tar intryck av den. Vi hoppas kunna ändra på det!, säger Piia K Posti.
