En biopic om Neil Armstrong och Apollo 11-uppdraget låter på pappret som något som kan bli väldigt generiskt och oinspirerat, men i Damien Chazelles händer blev kolbiten en diamant. Greppet att fokusera mest på den emotionella utmaningen och ohyggliga psykiska påfrestningen i månlandningen snarare än teknologin och den fysiska träningen lyfter den över många andra liknande filmer, likaså det gryniga 16 mm-fotot som för tankarna till dåtidens dokumentärer.
Ryan Goslings stoiska (och fantastiska) skildring av Armstrong känns som en hyllning till personer som min egen farfar, personer som släpper fram väldigt lite av sitt känsloliv men som utan att tveka antar påfrestande utmaningar med värdighet och beslutsamhet. Den visuella stilen och Justin Hurwitz musik är perfektion.
