I drygt tio år har Martina Adolfsson Nyström arbetat på centrumförvaltningen för Giraffen i Kalmar, som under tiden har genomgått stora förändringar och numera går under namnet Kvarteret Giraffen. Artikeln publicerades 28 augusti 2021
”Jag tycker Kalmar går från klarhet till klarhet”
De första fyra åren jobbade Martina Adolfsson Nyström som marknadsansvarig/centrumledare och sedan drygt sex år är hon centrumchef.
Kvarteret Giraffen har genomgått stora förändringar de senaste åren, vad händer om vi blickar framåt lite?
– Fastighetsägarens vision är ett mer stadsintegrerat kvarter, där Giraffen och staden blir ett och att vi på sikt då ska kunna vara ett kvarter där människor både bor, arbetar, lever, shoppar och mår bra.
Har du några drömetableringar?
– Jag skulle i framtiden vilja se mer vård och hälsa – gärna en vårdcentral – och ett upplevelsekoncept i kvarteret. Bowling har vi redan, men säg en boulebar eller liknande.
Under augusti/september öppnar två nya butiker i Kvarteret Giraffen: Lekia och ÖoB. Dialoger förs även med flera intressenter om att under hösten öppna butik i den öppna ytan innanför den västra entrén, där det idag står möbler och växter.
– Och under 2022 hoppas vi fräscha upp ytan utanför Maxi. Sen vill vi utveckla Preem-macken på området, och Företagshuset tittar vi på och utreder vad vi kan göra med.
Hur tycker du att Kalmar som stad har utvecklats de senaste åren? Åt vilket håll skulle du själv gärna se att staden utvecklas?
– Jag tycker Kalmar går från klarhet till klarhet och tror att vi bara är i början på att lyfta lite på korken innan ketchupeffekten. Förändring och utveckling är framtiden, så har det alltid varit och det är helt rätt väg att gå.
– Det har ju aldrig byggts så mycket som det gör nu och nya projekt presenteras på löpande band. Att utveckla den centrala staden mer västerut, i och kring gamla industriområdet är självklart en given väg.
– Som boende en bit utanför Kalmar tycker jag också att det är viktigt att kunna bo och leva där, och då är effektiva kollektiva färdmedel nog så viktigt för att Kalmar ska fortsätta vara en attraktiv stad för alla i kommunen.
När kliver du upp på morgonen?
– För sent, ha, ha!
Vad står på frukostbordet?
– Kaffe, ägg och yoghurt.
Hur startar du helst dagen?
– Gärna med ett skratt!
Vad gör du helst en ledig dag?
– Umgås med min familj, påtar i trädgården och njuter av stunden.
Vad lyssnar du på?
– Jag lyssnar gärna på andra människor. Menar du musik så är jag ett stort fan av svenska visor.
Vad läser du?
– Deckare och feel good-romaner, beror lite på min sinnesstämning.
Vad tittar du på?
– Mycket blandat, gillar det mesta i filmväg. Vårens serie Trädgårdstider är förstås en favorit.
Vart går drömresan?
– Gärna till Skottland.
Vem ser du upp till?
– Två starka förebilder för mig är min farmor Aina och min mormor Greta. Tyvärr finns ingen av dem i livet. Farmor var tryggheten och lugnet själv som tog allt med ro och aldrig dömde någon. Mormor var en krutgumma med tydliga åsikter som alltid hade lätt till skratt, eller snarare asgarv, och höll igång från morgon till kväll.
Vad ville du bli som liten?
– Präst och skådespelerska.
Vad fick dig att vilja bli präst?
– Jag kommer från en liten by, och där fanns typ bara två saker att göra när jag var liten. Det ena var fotboll, det andra var kyrkans verksamhet, och jag ägnade mig åt båda. Jag antar att jag tyckte det verkade kul att stå där framme i kyrkan och sjunga och predika. Men så gick väl det över till att vilja bli skådespelare, och det gjorde jag lite i skolan och på fritiden.
Har du någon hobby eller några fritidsintressen?
– Svårt att hinna med när man har ett jobb som man tycker mycket om och gärna tar med sig hem, men som avkoppling är det skönt att arbeta med händerna så jag påtar gärna i min trädgård och planerar små som stora projekt hemma.
Berätta något kul om dig själv som inte så många vet!
– De som känt mig ett tag vet ju… men det har blivit en del bilfadäser genom åren. Lycklig då att ha en pappa som är en helt enastående mekaniker och en man som är rätt förstående – i alla fall för det mesta, ha, ha!
Vågar du erkänna några fadäser?
– Hm… jag har nog lyckats skära ett par motorer då jag glömt fylla på olja. Eller, jag är snarare optimist och har tänkt att ”det räcker nog lite till”.
Vad gör du om tio år tror du?
– Det vet man ju aldrig… Dyker det upp något intressant så kanske jag hoppar på det. Gillar att hänga med livet lite vart det än bär en liksom. Inte heller omöjligt att jag är kvar i kvarteret, är ju efter alla dessa år lite som en familj för mig och den lämnar man inte gärna.
Vad händer i ditt liv den närmaste tiden?
– Jag håller på att rehabilitera mig efter en höftledsoperation som jag gjorde i maj och under hösten jag ska fixa andra höften med. Ibland tar livet lite andra vägar men det ser bra ut och jag kämpar på. Har jag fått Kvarteret Giraffen på fötterna så ska jag väl fixa att få igång Martina 2.0 också tänker jag. Hur svårt kan det vara liksom!
