Två clowner delar med sig av sina erfarenheter av att arbeta på sjukhus och inom vuxenpsykiatrin.
Martin Ibohm, alias ”KaBom”, är 41 år och verksam i Kalmar. Han är gift och har två barn. Till yrket är han sjukhusclown, skådespelare och producent. Martin ser sällan på film eftersom han lätt somnar, och även om han gillar idén att läsa böcker, blir det sällan av. Hans favoritlåt är ”Basket Case” av Green Day. Han beskriver sin kollega med orden livsbejakande, livsnjutare och noggrann, och inspireras i livet av sina barn. Hans favoritordspråk är ”Repetition är kunskapens moder”.
Mikael Lovestedt, alias ”MIKE”, är 55 år och bor i Loverslund, ursprungligen från Gunnebo. Han är gift med Tina och har två vuxna barn, Emilia och Elias, samt barnbarn och en hund. Mikael är magiker med fina placeringar i SM i trolleri 2017 och har vunnit Truxapriset 2022. Han arbetar även som clown och sjukhusclown. Hans favoritfilmgenre är svenska deckare, och han uppskattar all musik. Han läser gärna trolleriböcker och beskriver sin kollega som bra på att improvisera, rolig och omtänksam. Mikael inspireras av sin publik och familj, och hans favoritordspråk är ”Man är aldrig bättre än den senaste föreställningen”.
Ett meningsfullt uppdrag
Båda männen vittnar om starka ögonblick då de förstått att de gjort skillnad. ”Det finns många starka ögonblick”, säger Mikael. ”Vad vi ofta möter är föräldrar som blir väldigt berörda när deras barn helt plötsligt skrattar efter att inte ha orkat göra det på flera veckor, det är väldigt förlösande, känslosamt och fint.”
Clowner inom vuxenpsykiatrin
Martin och Mikael har även arbetat inom vuxenpsykiatrin som en del av pilotprojektet Hälsa & Kultur, initierat av dåvarande Regionförbundet och landstinget i Kalmar län, i samverkan med Riksteatern. Det var ett nytt arbetsområde där clownerna besökte psykiatriska vårdavdelningar, vilket var unikt i Sverige. Besöken på psykkliniken i Västervik blev mycket uppskattade. ”Den här målgruppen får väldigt sällan uppleva uppsökande kultur på det här sättet så gensvaret var fantastiskt!”, berättar Martin. Han menar att det arbetsmässigt inte var någon större skillnad mot att möta barn och ungdomar, då det alltid handlar om att anpassa sig till individerna och situationen för att locka fram lekfullhet.
Framtiden och yrkesråd
För de som drömmer om att arbeta som sjukhusclown eller artist, betonar de vikten av hårt arbete och envishet, då arbetstillfällena är begränsade. De rekommenderar varmt att gå en clownkurs för att utveckla sin clownfigur.
Under pandemin ställde de snabbt om verksamheten till digitala möten via videosamtal och livesändningar. Även om det digitala inte kan ersätta fysiska möten, har det blivit ett värdefullt komplement, och de fortsätter med en digital träff en gång i månaden även nu när restriktionerna har släppt.
Martin och Mikael har lärt sig att de kompletterar varandra väl, både i clownarbetet och i planeringen av Clownlabbet. De menar att en clown absolut får vara ledsen, men att det är viktigt att vara professionell och inte privat. Känslor som uppstår under arbetet filtreras genom naivitet, nyfikenhet och lekfullhet, med en strävan efter autenticitet. ”Känsloma som uppstår när jag arbetar som clown låter jag passera genom ett ”clownfilter” av naivitet, nyfikenhet och lekfullhet”, säger Martin. När clownnäsan tas av talar de öppet om känslor med varandra och personalen.
Framtidsvisionen är att Clownlabbet ska växa, utöka verksamheten och nå nya målgrupper, då behovet är stort.
Text: Mehdi Barakat
