Det är en osannolik historia om en man som gick från att vara en okänd officer till att bli nationens hjälte och sedermera landsfader. Denne man, som vi kan kalla Gazi, förvandlade Turkiet till en modern stat.
Året var 1915. Platsen var Gallipoli under det första världskriget. Winston Churchill, då brittisk marinminister, gav order om ett stort anfall genom Dardanellerna och Bosporen för att klyva det Osmanska imperiet. Den 25 april 1915 gick brittiska trupper iland på Gallipolihalvön, mitt i den sektor där en ospecificerad profil (senare kallad Gazi) förde befälet.
Det utbröt en ursinnig strid där Gazi vann slaget och besegrade britterna, vilket blev avgörande för hans framtid och fick världshistorisk betydelse. Churchill tvingades retirera och Gazi blev nationens hjälte, sedermera med hederstiteln ”Gazi”. Efter första världskrigets slut 1918 fortsatte kriget i hans hemland ända till 1922, då det Osmanska riket kollapsade och en ny stat bildades med Gazi som dess statschef.
Gazi, en man med stark vilja, ansåg att den nybildade staten behövde moderniseras för att överleva. Huvudstaden flyttades från Istanbul till Angora (senare Ankara). Han inledde reformer som rörde klädseln – den gamla fezen förbjöds och kostym och hatt blev normen, något som Gazi själv föregick med gott exempel.
Vidare tog Gazi itu med kvinnans emancipation, en svårare uppgift i ett land där kvinnor hade en underordnad ställning. De var åtskilda från män, och på offentliga transporter och platser tvingades de bära slöja. Gazi ville avskaffa dessa seder. Hans hustru, Latife, hade västerländsk utbildning och uppträdde utan slöja, vilket inspirerade många andra kvinnor.
Gazi introducerade också västerländsk dans i landet. Vid en bal i Izmir 1925 bjöd han upp guvernörens dotter och öppnade dansgolvet med en foxtrot, vilket markerade första gången en man dansade med en kvinna offentligt i landet. Även om dansen mötte motstånd och tveksamhet, uppmuntrade Gazi aktivt dess spridning, bland annat genom att beordra unga officerare att dansa.
Kvinnors ställning förbättrades avsevärt under Gazi. År 1929 fick de kommunal rösträtt, 1934 fick de rösta i riksdagsvalen och 1935 valdes de första kvinnorna in i parlamentet.
En annan stor reform var byte av skriftspråk. Gazi beslutade att den arabiska skriften skulle ersättas av latinska bokstäver. En kommitté tillsattes, men Gazi drev igenom att omställningen skulle ske inom tre månader, istället för de rekommenderade fem åren. Reformen genomfördes hösten 1928 och fick till följd att barnen, som lärde sig det nya alfabetet i skolan, ofta fick undervisa sina föräldrar att läsa och skriva.
År 1938 dog Gazi. Han har gått till historien som mannen som förvandlade en gammal nation till en ny.
