Väldigt få serier får skribenten att känna så mycket så starkt som Euphoria gjorde. Nu är den äntligen tillbaka och gör milt sagt en storstilad comeback.
Den missbrukande och mentalt plågade high school-tjejen Rue Bennett spelas på så oerhört hjärtskärande vis av multitalangen Zendaya och hennes sorgliga resa träffade många av skribentens mest ömma punkter. Dessutom lyfte skaparen Sam Levinsons kreativt sprudlande hantverk den över det mesta i serievärlden rent visuellt. När dess efterlängtade fortsättning sköts upp på obestämd tid på grund av covid-pandemin infann sig en nästintill outhärdlig saknad som vägrade släppa taget.
De inledande episoderna i säsong två bäddar för en mörkare, intensivare och än mer ambitiös fortsättning på en redan exceptionell serie, där varje karaktär tas i nya intressanta riktningar som dock alla leder ner i avgrunden, i sedvanlig Euphoria-stil. Serien är så sanslöst bra att man häpnar och så förkrossande att man ofta tappar andan.
