När den skickliga polisutredaren Hanna Dunckers pappa dör tvingas hon efter 16 år i Stockholm att återvända till barndomens Öland. Trots allt som hände där. Trots alla blickar och rykten är det i den lilla stugan vid havet hon hör hemma. I sin åttonde bok Nattsångaren skriver Kalmarbördiga Johanna Mo för första gången om miljöerna hon själv vuxit upp i.
När den skickliga polisutredaren Hanna Dunckers pappa dör tvingas hon efter 16 år i Stockholm att återvända till barndomens Öland. Trots allt som hände där. Trots alla blickar och rykten är det i den lilla stugan vid havet hon hör hemma. I sin åttonde bok Nattsångaren skriver Kalmarbördiga Johanna Mo för första gången om miljöerna hon själv vuxit upp i.
– David Ärlemalm, Lite död runt ögonen: Det här är en otroligt fin berättelse om Arto som blir ansvarig för dottern Bodil när hennes mamma dör av en överdos. Han lämnar missbruket och kämpar för att ordna tillvaron. Men det känns som om Arto vill mer än han förmår. Det jag gillar i den här boken är hur nära man får komma karaktärerna. Det är ett jobbigt ämne, men det blir ändå inte för
– Caroline Eriksson, Kom i min famn
Psykologisk spänning läser jag mycket just nu och Caroline Eriksson är väldigt bra på det. Kom i min famn är första delen om samtalsterapeuten Simone Boman. Genom jobbet träffar hon Thomas, som hamnat i kris efter att en främling kontaktat honom och hotat att avslöja allt. Med honom börjar gränserna suddas ut. Det är mörkt och välskrivet, och spänningen kommer liksom krypande och steg ras sakta.
– Arne Dahl, Friheten
Jag får ofta frågan om deckarförebilder, och jag har SÅ många. Men Arne Dahl är en som jag brukar lyfta fram. Jag tycker att han har allt: bra språk, bra intriger, bra karaktärer. Friheten är fjärde delen i serien om Sam Berger och Molly Blom, och den har lite lösare ramar än hans tidigare serier om A-gruppen och Opcop-gruppen. Mer thriller än polisroman.
– Johanna Schreiber, Tolv veckor med dig
Den här ligger på min att läsa lista för sommaren. Boken inleds med ett bröllop på Öland. Varken Linnéa eller Jacob vill egentligen gå, men kvällen slutar med att de har sex. Linnéa upptäcker att hon är gravid och de bestämmer sig för att testa att leva ihop. Feelgood är en genre jag sällan läser, men jag gillade hennes förra bok ”Det bästa som har hänt mig” som handlar om att det inte alltid är så lätt att bli mamma.
Med rötterna i Lindsdal och farföräldrarnas hästgård på Öland, gör Johanna Mo som huvudpersonen i sin bok och återvänder till sitt ursprung efter flera år i storstaden. Och redan i första kapitlet känner vi igen oss i känslan av att köra över Ölandsbron till Öland.
– Det var faktiskt någon beskrev det där för mig, hur stark den upplevelsen kan vara, att nu är jag på väg hem, berättar Johanna.
Johannas debutbok gavs ut 2007 på Modernista förlag och var en prosalyrisk samling, följd av en roman utgiven på samma förlag.
– Sen bestämde jag mig för att byta spår till spänning och därefter har det blivit fyra böcker i en serie om Helena Mobacke, som utspelar sig i Stockholm. Liksom en fristående deckare, också i huvudstaden.
Läsarna ska slukas med, spänning är en bra genre för det.
Att det blev spänningsspåret var inte på något vis en slump.
– Spänning var det jag själv började läsa. Jag har velat bli författare sen jag var 10 år och brukade gå till biblioteket själv med min trave böcker och byta.
Jag läste Agatha Christie och Stephen King. Men när jag själv skulle börja skriva var jag ung och ambitiös och tänkte att jag skulle skriva ”den stora romanen”. Men så landade jag lite i vad jag faktiskt vill och jag vill skapa de där läsupplevelserna jag hade när jag var liten, att läsarna ska slukas med, och spänning är en bra genre för det.
– Spänning har också de ämnen jag vill skriva om som skuld och sorg.
Den 10 juni släpper Johanna Mo den första av åtminstone tre i en serie som ges ut av Romanus & Selling, Bonnierförlagen. Boken Natsångaren är en kriminalroman med lika mycket fokus på karaktärerna och den parallella storyn om polisen Hanna Duncker vars pappa dömdes för att ha mördat en kvinna, som på själva brottet. Johanna tillbringade sommarsemestern 2019 på Öland, för att uppleva miljöerna och platserna som läsaren får följa med till i boken.
– Jag har varit mycket på Öland och besökt alla platser jag har med i boken. Jag hade en tanke innan om var min huvudperson skulle bo och var offret skulle hittas och så vidare. Men det var svårare än jag trodde att hamna rätt här. Min första tanke var att offret skulle hittas vid Dröstorps ödeby, men dit går ju inte att komma med bil. Min andra idé insåg jag, när jag väl var där, att den inte låg tillräckligt avsides. Till slut blev det rastplatsen vid Möckelmossen.
Vilka andra platser vi får uppleva i boken vill vi inte avslöja men vi kan berätta så mycket som att bokens huvudperson, en polis, bor i byn Kleva på södra Öland.
– Där gick jag faktiskt lite på namnet, att det är ett så fint bynamn, berättar Johanna. Förutom att byn har rätt storlek och ligger nära havet.
Taximordet alla minns
För Johanna är det över 20 år sedan hon bodde i Kalmarområdet. Ändå är detta första gången som Öland får stå i händelsernas centrum för Johannas böcker.
– Det är först nu jag tycker om att se tillbaka. Tidigare ville jag skriva om den nya miljön i storstaden och det som jag var nyfiken på. Jag åkte tillbaka till Öland och Kalmar flera gånger förra året och tycker verkligen om det.
Mordet som sådant har ingen roll i Nattsångaren, förtydligar Johanna.
– Jag närmar mig det mer ämnesmässigt, hur det är att ha en anhörig som faktiskt dömts för mord och i boken är det huvudpersonens pappa. Det handlar mycket om att möta det förflutna och under arbetets gång har jag besökt Polisen i Kalmar och bland annat kunnat prata med dem om detta. Hur man agerar när man har koppling till någon i fallet man utreder, förklarar Johanna.
Grönhögen nästa
Boken Nattsångaren släpps den 10 juni och i sommar skriver Johanna vidare på del två i serien. Uppföljaren kommer att utspela sig i Grönhögen bland annat, så mycket vet jag. Jag har en grov plan för intrigen och handlingen, sen behöver jag besöka platsen för ’köttet’ och detaljerna och få till miljön, det ser jag fram emot.
