Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Varje timme får en kvinna en bröstcancerdiagnos. Varje vecka får en man samma besked. Bröstcancerförbundet är Sveriges enda intresseorganisation som stödjer forskning och medlemmar.
Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hos kvinnor. Varje timme får en kvinna sin bröstcancerdiagnos. Varje vecka får en man samma besked. Bröstcancerförbundet är Sveriges enda intresseorganisation som fokuserar enbart på bröstcancer och som stödjer både forskning och medlemmar.
– Vår vision är att ingen ska drabbas av bröstcancer. Därför finansierar vi forskning, sprider kunskap kring prevention och driver opinionsbildning i bröstcancerfrågor. För oss är alla månader rosa, inte bara oktober, säger Bröstcancerförbundets ordförande Susanne Direoff Hay.
Susanne har i helgen deltagit i en konferens i Barcelona där programmet bland annat tar upp forskning och kunskaper kring återfall och nya mediciner.
Idag kallas kvinnor i åldern 40–74 år till mammografi vartannat år. Screening med mammografi är allmänna bröstkontroller med syftet att hitta bröstcancer innan sjukdomen hunnit ge några symtom.
Att screeningen ska individanpassas efter en kvinnas sammantagna risk att utveckla bröstcancer samt att nya metoder ska utvecklas är några av de huvudpunkter som Bröstcancerförbundet arbetar med.
– Vi har ett antal prioriterade frågor som vi jobbar hårt med inom förbundet, förklarar Susanne. En sådan fråga gäller att det ska bli snabbare och en mer jämlik tillgång på läkemedel över hela landet.
– Vi jobbar också som sagt med tidig upptäckt där vi tycker att screeningen ska uppdateras. Mammografin har varit densamma sedan 90-talet och vi vill att den ska uppdateras och skräddarsys utifrån varje kvinna s sammantagna och individuella riskbedömning och utifrån det få rätt screening vilket betyder att vi måste forska mer. Det finns andra sätt än mammografi men de är inte tillräckligt utvecklat ännu. Det behövs resurser till vården och Socialstyrelsen måste uppdatera sina rekommendationer.
En annan aspekt som föreningen arbetar med är det faktum att kvinnor har olika täta bröst, med andra ord olika mycket körtel- och fettvävnad.
– Unga kvinnor har mycket tätare bröst än en kvinna på 70 år, och ju tätare bröst, desto mer körtelvävnad vilket gör det svårare att se tumörer. Det finns olika metoder för att utveckla detta och det vill vi implementera i hela landet.
Vad gör det för skillnad att media uppmärksammar bröstcancer så som KalmarPosten gör i oktober?
– Framför allt betyder det mycket lokalt för de som läser och kanske har fått en diagnos men inte tänkt gå till någon förening eller bli medlem. De får ett ansikte på en förening och en upplysning om träffar och att man kan vara medlem och stötta saken, eller delta mer aktivt och medverka ideellt.
Men det är viktigt att veta att jag kan komma och gå som jag vill egentligen. För oss som förening gör ett medlemskap att vår röst blir mycket starkare utåt. Vi vill vara synliga, kraftfulla och göra livet bättre för de drabbade och närstående.
Vad gör insamlade pengar för skillnad?
– Vi är en ideell intresseorganisation som går runt på insamlade medel och statsbidrag. Några andra pengar har vi inte. Vi har forskningsanslag som vi delar ut med jämna mellanrum. Senast skänkte vi 5 miljoner till forskning.
– Vi erbjuder bland annat återhämtningsveckor för våra medlemmar. Då åker man iväg på en vecka eller en förlängd helg, som drabbad kvinna eller som ett par, där man får prata med andra i samma situation under professionell ledning. Hur man klarar av det, går vidare och man får verktyg för att hantera sin situation. Dessa betyder mycket för att försöka återgå till någon slags vardag.
Bröstcancerförbundets ordförande Susanne Direoff Hay.
