Fusk och extremism har präglat vissa studieförbund, men ny utredning föreslår ökad transparens för att återupprätta förtroendet.
Fusket inom folkbildningen har ökat under flera år, med uppblåsta deltagarsiffror, organiserad välfärdsbrottslighet och extremism som mörka inslag i vissa studieförbund. Detta har skapat en skugga över de seriösa aktörerna som genomför meningsfulla och uppskattade studiecirklar.
Transparensen har brustit, bland annat då Folkbildningsrådet, som granskar studieförbunden, själva består av dessa förbund, vilket innebär att de granskar sig själva.
Efter Riksrevisionens granskning av studieförbunden framkom brister i samtliga led. Den dåvarande S- och MP-regeringen upptäckte att nära hälften av alla verksamheter saknade kostnadsunderlag. Detta är oroande, inte bara gällande hanteringen av skattemedel, utan också att detta kunnat fortgå.
Regeringen, baserad på Tidöavtalet, har tagit emot Christer Nylanders utredning om folkbildningen. Utredningen slår fast att statens insyn måste öka och att transparens och spårbarhet är nycklarna för att återupprätta förtroendet för studieförbunden. Samverkanspartners, statistik och utbetalningar måste göras tillgängliga och kunna granskas externt.
Regeringens nya inriktning är att skattemedel ska gå till insatser som skapar jobb. Kurser som kan ses som hobbyverksamhet, såsom knyppling, karamellkokning eller biodling, bör deltagarna själva bekosta, likt vad som redan gäller idag.
För att återupprätta allmänhetens förtroende för folkbildningsväsendet och studieförbunden, samt för att säkerställa fortsatt offentlig finansiering, krävs transparens, öppenhet och spårbarhet i all framtida verksamhet.
