Två judiska överlevande från Förintelsen fann kärleken och ett nytt liv i Sverige, men traumat från kriget lämnade djupa spår som påverkade dem livet ut. Nu berättar deras dotter, Hanna Zonabend, deras historia.
Andra världskriget, som rasade mellan 1939 och 1945, krävde mellan 50 och 60 miljoner människoliv. I nazisternas förintelse- och arbetsläger dog sex miljoner judar och omkring sju miljoner människor av annan härkomst. Två av de som överlevde denna onämnbara tragedi var Hanna Zonabends föräldrar, Isak och Jadzia.
Hanna Zonabend, 69 år och bosatt i Kalmar sedan över 40 år, delar nu med sig av sina föräldrars livsöden. Efter kriget anlände de som flyktingar till Norrköping, var för sig. Isak tog sig till Sverige på egen hand via Finland, medan Jadzia kom med de vita bussarna.
Isak och Jadzia föddes i Polen; Isak 1916 i Poznan och Jadzia 1918 i Olkusz. Deras liv före och under kriget var fyllt av lidande. Jadzias mamma dog i samband med hennes födelse, och hon växte upp med tre äldre syskon och sin far. Familjen splittrades och mördades under kriget, och Jadzia, då i 20-årsåldern, skickades till arbetsläger, bland annat Bergen-Belsen.
Hon berättar om den extrema svält och de grymheter hon utsattes för. Hungern var konstant, med endast en skål vattnig grönsakssoppa och en brödbit om dagen. Arbetspassen var långa, 12 till 14 timmar, under kalla vintrar utan adekvata kläder. Jadzia överlevde mirakulöst en gaskammare genom att gömma sig under en filt och fick vid ett tillfälle hjälp av en kvinna i köket som gav henne socker eller potatisskal. En vakt skadade henne allvarligt i ögat när han ertappade henne med att samla potatisskal, vilket resulterade i att hon såg mycket dåligt på det ögat resten av livet.
Samtidigt kämpade Isak i den polska motståndsrörelsen och tillbringade tid i Auschwitz. Han pratade sällan om sina upplevelser, till skillnad från Jadzia som ofta återupplevde sina trauman. Isak kom från en fattig skräddarfamilj och hade sju bröder. Endast en av dem överlevde kriget. Isak var tidigare gift och hans fru, som var gravid i åttonde månaden, dödades under kriget. Hanna hittade senare ett foto av henne, vilket fick Jadzia att bryta ihop.
När kriget närmade sig sitt slut befriades Jadzia av de brittiska styrkorna i Bergen-Belsen. Hon anlände till Sverige via de vita bussarna och hamnade i Katrineholm för rehabilitering från tyfus och TBC. Därefter flyttade hon till Norrköping, där hon snabbt fick börja arbeta som kallskänka.
