Sjukhusclowner ger barn på sjukhus en välbehövlig paus från vardagen. Med humor och lek skapar de ljusglimtar i en ofta tuff tillvaro.
Expertrådet består av 14-åriga Hilma Ripathi och 14-åriga Desireé Danielsson, som båda har egna erfarenheter av clownernas positiva inverkan under sina egna sjukhusvistelser.
– Det är skönt att vara två när man jobbar. En del barn kanske är blyga och lite avvaktande. Då kan vi tjata med varandra istället, så kan de få betrakta en stund. Sedan kanske man kan involvera dem mer när de blir lite nyfikna, säger Martin, en av sjukhusclownerna.
De beskriver ett nära samarbete med sjukhuspersonalen, inklusive lekterapin, skolpersonalen, sköterskor och läkare. – Vi känner att vi är en del av gänget här, säger Martin.
Arbetet kan stundtals vara tungt, särskilt när de möter patienter som inte längre finns. – Då har vi hjälp bakom oss. Vi har lekterapin som vi pratar med, kyrkan här på sjukhuset, all personal, kuratorer. Är det något tungt som skulle hända finns de utan tvekan, förklarar Mikael.
Martin betonar vikten av att fokusera på det friska och hitta glädje i stunden. – Clownnäsan blir ett filter mellan oss själva som person och rollen som clown. Jag tycker att det hjälper att veta sitt syfte och det fokuserar vi på. Sedan är det klart att man blir väldigt berörd kring saker de går igenom, barnen och familjerna. Man blir påverkad. Då pratar vi mycket om det, säger Martin.
Mikael tillägger att de arbetar enligt alla regler och riktlinjer, precis som övrig personal.
För det mesta går allt bra och patienterna skrivs ut, och clownbesöken blir ett positivt minne. Ibland stöter clownerna på tidigare patienter ute i samhället, nu vuxna med egna familjer, vilket ger en stark påminnelse om det viktiga uppdraget de utfört under många år.
När Hilma och Desireé tillfrågas om sina minnen av clownbesöken som barn, beskriver de det som en höjdpunkt på veckan.
Som medlemmar i Expertrådet ger de tips till clownerna: – För oss blir det ju lite nostalgikänsla med clownerna eftersom vi var barn när vi brukade träffa dem, så nu skulle vi ju bli jätteglada av att få se ett korttrick även om vi fattar det. Men det är nog jättesvårt att charma någon som är 16-17 år och som är ny här, säger Hilma.
Mikael föreslår att ta till ”tyngre artilleri” som ett svårt korttrick eller att fokusera på patientens intressen.
Det finns ett tydligt behov av fler sjukhusclowner. – Skulle man fråga personalen skulle de säga absolut. Samtidigt får man inte bli överexponerad för då bleknar man bort tillslut. Det måste vara lite exklusivt, menar Martin. Han berättar att Barncancefonden är deras största bidragsgivare, då de saknar regionalt stöd.
Den 12 november firades Sjukhusclownens dag för första gången, en dag som nu blir en årlig tradition. Syftet är att inspirera varandra och öka synligheten i samhället för denna yrkesgrupp.
– Vi har ett nätverk – NÄS, Nätverket Sveriges Sjukhusclowner och vi i styrelsen kom på idén inför en konferens. Ett av syftena är att vi ska inspirera varandra och öka synligheten i samhället. Att vi är en yrkesgrupp som finns och att vi gör nytta på sjukhusen, säger Martin.
Under Sjukhusclownens dag samlades 70 clowner i Eskilstuna för en parad. Mikael beskriver med humor hur det var att få 70 clowner att gå åt samma håll, speciellt genom en snurrdörr.
Passionen för arbetet beskrivs som enastående. – För att det är världens roligaste jobb, svarar de nästan i kör.
– Det är så varierande, konstaterar Martin ”Kabom”.
– Även om vi varje gång tar på oss kostymen, den röda näsan och tar med oss väskan så är ingen dag den andra lik, avslutar Mikael ”Mike”.
