Säkerhetschefen Anna Flink vill att Kalmar kommun tar ett större grepp om välfärdsbrottsligheten, som hon menar att Sverige generellt sett är oförberett på.
Kalmar är varken bättre eller sämre än någon annan kommun, för Sverige är lite tagna på sängen i de här frågorna. Det blir samtidigt som den kriminella ekonomin fullkomligt håller på att ta över, säger säkerhetschefen Anna Flink.
Välfärdsbrott handlar om offentliga medel inom välfärden som betalas ut till privatpersoner eller företag på felaktiga grunder. Det kan vara allt från bidragsbrott till skattebrott. Men hur tog Kalmar kommun tag i välfärdsbrotten, innan det blev säkerhetschef Anna Flinks huvudområde? Det är svårt att svara på, berättar hon. Men hon törs säga att kommunen behövde få perspektiv på vilket omfattande arbete som krävs för att förhindra och motverka brottsligheten. Och vilket omfattande problem välfärdsbrottsligheten är mot och i landets kommuner.
— Man har dykt på det, men inte haft den övergripande förståelsen för hur stort det är. Det handlar inte bara om stök i skolan eller fakturabrott, det är systemhotande med stor ekonomisk påverkan. Det har säkert funnits kunskap tidigare, men att samla greppet som vi gör nu törs jag säga att man inte jobbat med på det här sättet tidigare. Nu vill vi få in att vi säkerställer att vi har en sund konkurrens och legala näringsidkare, säger säkerhetschef Anna Flink.
Anna Flink är Kalmars första säkerhetschef. När hon tillträdde i april i fjol, efter enbart fyra månader som välfärdsstrateg, kom hon nästan direkt från sitt arbete som säkerhetschef i Södertälje kommun.
— I Södertälje arbetade vi hårt med rättssäkerhet och att ha kontroll på grunden för exempelvis bidragsutbetalningar i form av ekonomiskt bistånd. Vi arbetade med felaktig folkbokföring som ett led i olovlig andrahandsuthyrning. Alla dessa delar sitter ihop med kriminell ekonomi och bedrägerier. Tillsammans med polis, arbetsförmedling, försäkringskassa och skatteverk kan vi i kommunal verksamhet bidra med vårt arbete. I Södertälje gav arbetet flera goda effekter med bland annat minskade utbetalningar till ekonomiskt bistånd där kostnaderna minskade med 100 miljoner kronor.
Efter att ha jobbat mot välfärdsbrott i Kalmar i snart två år ser hon tillbaka på hur det först var att komma hit — under samma år då gängkriminaliteten skakat om staden med ett eskalerande skjutvapenvåld. Våld som i sin tur kan generera pengar till välfärdsbrottsligheten.
— Då var välfärdsbrottsligheten inte så känd i sitt innehåll. Man pratar om den kriminella ekonomin som urholkar vår välfärd, exempelvis att vi ger statliga medel till att bedriva skola, vård och att bygga gator.
Men om de här pengarna som är tänkta att gå till det goda i stället underifrån dras ur till kriminell verksamhet, hur ska vi kunna stoppa det? Exempelvis om en skolanställd tar anställning som resurs men individen i stället börjar hitta springpojkar för att distribuera narkotika och vapen.
— Hur ska vi få fatt i att det pågår oegentligheter om vi inte ens är berg på att den här personen gör det vi bett den om.
Svaret på hur man bekämpar den kriminella ekonomin som drabbar landets kommuner är inte enkelt, menar Anna. Men är säker på att uppföljning och utbildning ute i verksamheterna är ett sätt.
Kalmar kommun är bra på att bekämpa den synliga kriminaliteten, men behöver bli skarpare på att se brottsvinsterna bakom den organiserade brottsligheten.
= Vi har över tid varit duktiga på att se när och om personer verkar sälja narkotika och ge oss på den. Men vem har gett dem uppdraget och var kommer pengarna till narkotikan som de säljer från? Och var ska kontanterna bli vita pengar som sätts in på banken? Förslagsvis i ett fejkat bolag. Det är lönsamt och mindre farligt att bedriva fejkade LSS-verksamheter än att vara ute och ha indrivningsverksamhet eller sälja narkotika, säger Anna och fortsätter:
— Här måste vi förstå hur företag kan bildas för att vara ett skal för kriminell verksamhet. Var har vi våra risker i organisationen? Det är inte jag som ska verkställa allting, men jag är en del i att titta på vilken utbildning vi behöver ha och vilka säkra system vi behöver. Uppföljning är helt avgörande och ska man kunna följa upp utan en hel arme av människor måste man hitta övergripande system som kan hitta röda flaggor. Exempelvis ett ekonomisystem som kan flagga för fakturor på stora belopp till någon vi inte har avtal med eller ett rödlistat företag någon annan kommun anmält.
Arbetet mot välfärdsbrottsligheten och ekobrott är hett i landets kommuner, säger Flink. Flera kommuner har skärpt sina företagskontroller vid upphandlingar efter upptäckter av bland annat systematiskt saltade fakturor, uppmärksammat Sveriges Radio Ekot nyligen. Göteborgs stad anställer just nu fler personer för att granska bolag och även Kalmar kommun har legat på framkant när det kommer till förebyggandet av välfärdsbrott.
