For All Mankind på Apple TV+ utforskar en alternativ tidslinje där Sovjetunionen landade först på månen före USA:s Apollo 11-uppdrag. Serien balanserar mellan verklighet och science fiction och skildrar en annan form av rymdkapplöpning där människan möter nya utmaningar.
SERIE: For All Mankind på Apple TV+, tre säsonger. Carl Sagans citat och tes ”man måste känna till det förflutna för att förstå nuet” är något som präglar alla typer av berättande och kulturyttringar. Den som konsumerar mycket film och serier märker snabbt att avgörande historiska händelser tillhör det allra vanligaste stoffet för dramatiseringar och används ofta för att säga något bredare om vad det innebär att leva och vara människa.
Från verklighet till fiktion: en annan rymdkapplöpning
Något som inte är likaledes skildringar av en alternativ tidslinje, där en film eller serie ponerar ett scenario där historiens vingslag tar en annan riktning än den som ristas in i historieböckerna. Kanske kan man med en sådan lins komma lika nära, eller till och med ännu närmare, någon form av sanning kring nuet.
”For All Mankind” är en serie som använder det greppet och lyckas otroligt väl med det. Skaparna Matt Wolpert, Ronald D. Moore och Ben Nedivi ställer den enkla frågan ”vad hade hänt om Sovjetunionen landade kosmonauter på månen före USA:s Apollo 11-uppdrag på 60-talet?” och använder det som startpunkt. Därifrån målar de sedan upp ett porträtt av ett helt annat rymdrace än det som faktiskt ägde rum. USA:s ovilja att förlora gör nämligen att de satsar mer och bredare, så siktet ställs tidigt mot avancerade baser, nya farkoster, kvinnliga astronauter och även Mars.
I centrum av händelseförloppet följer vi astronauterna Ed Baldwin (Joel Kinnaman), Gordo Stevens (Michael Dorman) och Tracy Stevens (Sarah Jones) som alla får genomgå sina livs största utmaningar, både nere på marken och i rymdens kalla vakuum.
Den precisa och sköra balans mellan verklighet och science fiction som ”For All Mankind” förmår uppnå är helt oemotståndlig för alla som har någon form av intresse för astronauter och rymdfilm, vilket inkluderar undertecknad. De mäktiga, påkostade och inspirerande scenerna i rymden och på månen (samt vidare till andra himlakroppar i säsong tre) är den största behållningen, men även de mer karaktärsdrivna delarna på jorden är oerhört bra. Rollfigurerna känns verkliga och mänskliga och seriens fokus på de emotionella kostnader som en astronaut tvingas betala är mycket drabbande.
För vår svenska stjärna Joel Kinnaman omfamnar materialet till fullo och ger oss sin bästa och tveklöst mest mångsidiga prestation hittills, vilket även kan sägas om flera andra i rollistan. Dessutom är det unika perspektivet på rymdracet och kalla kriget kittlande och tankeväckande. En sorgligt underskattad serie som förtjänar att hyllas till skyarna (och kanske hela vägen till Mars!).
