På länssjukhuset i Kalmar arbetar ett sammansvetsat team för att ge bästa möjliga vård till strokepatienter. Specialistläkare Philipp Tinschert och strokesjuksköterskan Karin Vigertsson betonar vikten av snabb insats och teamarbete.
Vid misstanke om stroke, som kan yttra sig genom plötsliga domningar, förlamningar, talsvårigheter eller kraftig yrsel, är snabbheten avgörande. Anhöriga larmar SOS, och ambulanspersonalen genomför ett akuttest för att bekräfta misstanken. ”Det finns något som heter rädda hjärnan-larm vilket gör att det är en hög prioritet för att patienter med stroke-symtom ska komma in på sjukhuset,” förklarar Karin Vigertsson, strokesjuksköterska. ”Den processen försöker vi göra så smidig som möjligt för att minska tiden, för tiden är jätteviktig när det gäller stroke.
Akutbehandlingen anpassas efter patientens tillstånd. Proppupplösande behandling kan ges i Kalmar upp till 4,5 timmar efter symtomdebut. ”Därför är det viktigt att sjuk- huspersonalen vet när och var patienten sist var som vanligt,” säger Philipp Tinschert, specialistläkare. För patienter som haft symtom längre tid kan en kateterbehandling bli aktuell för att avlägsna proppen, men detta utförs i Linköping, vilket kräver snabb transport dit.
Efter eventuell behandling i Linköping återförs patienten till Kalmar, där de flesta vårdas på strokeavdelningen, som tar emot cirka 330 patienter årligen. Teamet inleder en utredning för att identifiera orsaken till stroken. ”Ungefär 85-90% av de som får stroke får en ischemisk stroke. Det betyder att det finns en blodpropp som leder till att blodförsörjningen till hjärnan är försämrad,” förklarar Tinschert. Cirka 10-15% får en blödning. Utredningen fokuserar på att fastställa varför patienten drabbades, exempelvis genom att identifiera oregelbunden hjärtrytm eller riskfaktorer som rökning, övervikt, diabetes eller högt blodtryck. Hos yngre patienter kan andra orsaker som kärlinflammation utredas.
Läkarna ansvarar för orsakutredning och förebyggande åtgärder. Teamet kompletteras av sjukgymnaster, arbetsterapeuter, logopeder, dietister och kuratorer för att stödja patientens rehabilitering. ”Vi jobbar mycket i team vilket är vår styrka här,” säger Vigertsson. ”Det är flera professioner som träffar patienten och fokuserar på olika saker.” Hon betonar även vikten av att patienten förstår betydelsen av att ta sina läkemedel och leva ett liv som minimerar risken för återfall.
Karin Vigertsson, med 36 års erfarenhet av strokevård, ser betydande förbättringar sedan 1980-talet. ”I dag drabbas patienter inte lika hårt som de gjorde när jag började,” konstaterar hon. ”De flesta patienter har efter tre månader uppnått ganska goda funktionsnivåer.” Även om full återgång till arbete inte alltid är möjlig och hjärntrötthet kan kvarstå, har de allvarliga handikapp som tidigare var vanliga, som behov av matning eller oförmåga att äta, minskat. Detta tillskrivs förbättrad prevention, särskilt gällande blodtryckskontroll och minskad rökning.
