Adam Wingard levererar en värdig uppföljare till Monsterverse-filmerna med en film som hyllar självdistans och glimten i ögat.
När man gör en film om en radioaktiv monsterödla som går en match mot en godhjärtad jätteapa gäller det att man får till rätt nivå av självdistans och glimten i ögat. Adam Wingard, regissören bakom ”The Guest” (2014) och ”Death Note” (2017), är expert på det. Med ”Godzilla vs. Kong” levererar han en värdig uppföljare till de tidigare Monsterverse-filmerna ”Godzilla” (2014), ”Kong: Skull Island” (2017) och ”Godzilla: King ofthe Monsters” (2019) och inget krut sparas.
Likt i den sistnämnda bryr jag mig inte alls om människorna (spelade av bland andra Alexander Skarsgård och Rebecca Hall) på marken här, men de oändligt majestätiska actionscenerna får tolvåringen i mig att bubbla av eufori. Jag kan inte heller annat än älska att scifi-bitarna (svävande antigravitation-farkoster!) och monstermytologin (uråldriga titanfejder!) skruvas upp till hundra samt att det visuella är helt dränkt i neon. En riktig monsterfest!
