Stefan Blomstrand lever ett liv i två världar – som lokförare på järnvägen och som redovisningskonsult i Kalmar. Men dottern Astrid är alltid nummer ett.
När Stefan Blomstrand inte har dottern hos sig så reser han Sverige runt som lokförare och när han är hemma i Lindsdal så axlar han rollen som redovisningskonsult. Men det är dottern som betyder allra mest.
– Hon är mitt allt. Jag hette bara ”Astrids pappa” på facebook ett tag, men så blev någon sur på det och anmälde mig så jag fick byta namn!
Stefan Blomstrand skrattar åt minnet. Numera har han lagt till sitt för- och efternamn till facebook-profilen, men ”Astrids pappa” står kvar inom parentes.
– Vi har kul ihop, vi gör saker. Och så är hon så smart också så hon kan argumentera på ett sätt som andra i hennes ålder inte gör, säger Stefan och berättar glatt hur ett nej till hämtmat plötsligt kan vara ett ja efter att tioåringen fått säga sitt.
Redovisningsfirman driver han från hemmet och från ett litet kontor i centrala Kalmar. Eller från hotellrum runt om i Sverige. För när Astrid är hos sin mamma så åker Stefan tåg till Göteborg för att därifrån köra godståg ut i landet.
– Jag har verkligen två parallella liv, ett i Kalmar och ett längs järnvägen. Men jag har nästan alltid en kundmapp med mig, för att kunna fördriva tiden på hotellen mellan körningarna.
Hurfår du det att fungera?
– Ibland blir det stressigt men då får man helt enkelt hantera det, utan att åsidosätta dotterns behov. Hon kommer alltid först.
Vad började du med först – tåg eller bokslut?
– Svårt att säga. Jag började med bokföring åt min mammas dåvarande man som 13-åring, och var till och med med och utvecklade ett datorbaserat bokföringsprogram. Men jag började arbeta inom järnvägen innan jag startade Förlösa Ekonomi.
– Jag har jobbat inom järnvägen på olika sätt sedan jag slutade skolan, lokförare har jag varit sedan 2009. Jag har kört både gods- och persontåg, och just nu kör jag för ett godsföretag som heter CFL Cargo. Det är enbart godståg, och mestadels containertåg till och från Skandi-ahamnen i Göteborg.
Om någon säger att det låter stressigt?
– Då säger jag till den personen ”Ring mig – så tar vi en tur tillsammans”! Eller, jag får inte ta med mig gäster i loket. Men den utsikten jag har därifrån är något utöver det vanliga, det kan vara så otroligt vackert. Den utsikten får du inte från ett kontor i stan.
Det svenska landskap Stefan susar fram genom må vara hur vackert som helst, men han kan inte bara luta sig tillbaka och njuta.
– Ett sånt här väger ungefär 150 ton, säger han och gör en svepande rörelse mot närmaste persontåg på centralstationen i Kalmar.
– De godståg jag kör kan vara 630 meter långa och bestå av 1500 ton containrar. Då gäller det att vara alert om en stoppsignal dyker upp, för det tar en kilometer att bromsa.
Har du gjort något helt annat tidigare?
– Jag har flippat hamburgare i ett gatukök, jobbat som biografmaskinist här i Kalmar, varit dräng och provat på flera olika yrken inom järnvägen.
När kliver du upp på morgonen?
– Strax efter sex. Om jag inte ska köra tåg, för då kan det bli redan strax innan midnatt. Vad står på frukostbordet?
– Oftast nylagade pannkakor eller nybakat surdegsbröd tillsammans med en kopp Earl Grey Deluxe. Eller en frukostpåse från hotellet som jag får äta när jag kör. Hurstartar du helst dagen?
– Lite mjukt. Nyheterna på radio medan jag ligger kvar i sängen. En dusch. Väcka dottern. Fixa frukost. Äta i lugn och ro för att sedan lämna på skolan innan jag åker till kontoret. Som lokförare blir det oftare en rivstart med väckarklocka, kläder och sedan frukostpåsen i loket på väg mot nya äventyr. Hurser en fredagskväll ut hemma hos er?
– Både jag och dottern är väldigt aktiva och uppskattar att umgås med andra, så en fredagskväll kan spenderas hemma hos vänner, med vänner hemma i huset, i badtunnan eller framför en film eller serie. Vi är ingen traditionell taco-familj!
Vad gör du helst en ledig dag?
– Ledig!?
– Skämt åsido, jag tillbringar den gärna tillsammans med dottern och goda vänner. Eller så bygger jag något i huset eller pysslar i trädgården. Vart går drömresan?
– Det har jag nog ingen längre. Jag har varit i London, Paris, Island, Afrika, Thailand, Mallorca, Kanarieöarna och Kreta. Jag skulle nog vilja göra en rundresa i Europa i lugn takt och se Budapest, Wien, Rom.
Om du får bjuda någon kändis på middag, vem är det och vad äter ni?
– Jag är så ointresserad av kändisar, jag vet nästan inte vilka några är. Kanske pinsamt, men jag har inte riktigt intresset att lägga människor på minnet bara för att de är kända eller råkar ha det bra förspänt. Så klart känner jag till några artister, skådespelare, författare och så, men ”vanliga” kändisar har jag dålig koll på.
– Men visst, en middag med drottning Elizabeth skulle vara intressant för hennes liv ser så vitt skilt ut mot mitt. Jag skulle bjuda på kalops eller kroppkakor, för det har hon garanterat aldrig ätit. Vad är det häftigaste du har varit med om?
– Att ha upplevt dotterns födelse och uppväxt, att känna den ovillkorliga kärleken. Vad händer framöver?
– I sommar ska jag köra någon vecka på Inlandsbanan mellan Östersund och Mora, och längre fram är det inte omöjligt att man kan se mig i ett lok lite närmare hemma. Håll utkik om du åker tåg!
