Stress, krav och brist på tid är några av de faktorer som bidrar till ungas psykiska ohälsa. Två lärare på Stagneliusskolan i Kalmar har därför skrivit en bok för att ge konkreta verktyg till lärare för att främja elevers välmående.
”Tiden räcker inte till. När det är mycket i skolan finns det ingen tid över för hobby, idrott och socialt umgänge.”
”Det är nya krav idag, vi ska inte bara ha kunskap, vi ska ständigt visa upp den också, att vi kan.”
”När jag har kontroll över saker och ting mår jag bra.” Dessa citat av elever på Stagneliusskolan i Kalmar återfinns i boken ”Egenkontroll i skolan”, skriven av lärarna Camilla Ahlström och Maria Prim.
Rapporter om ungas ohälsa, där skolan lyfts fram som en bidragande orsak genom krav, prov, bedömning och läxor, fick lärarna att reagera.
– Vi började märka att elever mår sämre och är mer stressade. Någonstans startade vår tanke om hur vi kan bidra till att minska den psykiska ohälsan som vi såg bland unga. Vi började med ett projekt för ganska många år sedan som vi valt att kalla STÄVA, Stärka elevers välmående i skolan. Vi började undersöka hur eleverna uppfattar det själva. Vi har haft ganska många undersökningsgrupper där de berättar om hur de uppfattar sin situation och vad de skulle behöva i sitt mående som vi i skolan kan bidra med, säger Maria Prim, lärare i psykologi och samhällskunskap på Stagneliusskolan.
Maria och Camilla har under flera års tid arbetat med frågan och under tiden växte idén om att skriva en bok. Man fokuserar mer på att hitta lösningar, snarare än att peka på problemen. Boken heter ”Egenkontroll i skolan” och vänder sig till lärare där man presenterar konkreta exempel på hur man som lärare kan göra små justeringar i undervisningen för att öka välmående bland eleverna.
– Där kände vi att boken var viktig. För här ger vi ganska enkla knep hur man som lärare kan förändra undervisning och göra den mer hanterbar och mer meningsfull. Att eleverna blir mer medvetna om sitt eget lärande och hur de ska strukturera sitt lärande. Så halva boken bygger egentligen på sätt att jobba i sin undervisning, där vi inte tänker att en lärare ska ändra hela sitt sätt att undervisas, utan plocka in och göra små justeringar för att jobba mer hälsofrämjande i klassrummet, säger Maria.
Man kan som lärare bland annat lyfta diskussioner kring hälsa och ohälsa i klassen eller göra eleverna delaktiga i undervisningen. Även att hjälpa eleverna att kunna planera sin tid för läxor, idrott, hobbys – att öka elevernas egenkontroll.
– Lärare möts hela tiden av ny information. Om hur vi ska jobba med nya sätt. Vi ska ta oss an nya utmaningar ganska ofta och för att få med andra på tåget är det viktigt att vi gör enkla snabba saker så att man inte känner att man behöver ändra hela sin undervisning. Ett verktyg är att göra innehållet meningsfullt. Att mitt ämne ska knyta an till deras vardag. Att vi tar reda på vad eleverna redan kan och vad de skulle vilja kunna inom ett ämne. Meningsfullhet bidrar till motivation, säger Camilla.
Fokusgrupperna visar att många elever tycker det är jobbigt med prov, bedömning, att hinna med idrott, hobbys och umgås med vänner. Tiden räcker helt enkelt inte till.
– Återhämtningen blir svår för dem. Hur de ska skapa en bra balans i alla saker som ska inrymmas. Att planera för sin tid och inte lyckas med det blir stressande och skapar oro. Prestation är något som genomsyrar hela vår kultur. De vill ju prestera och känner sig pressade i olika former av förväntningar, säger Camilla.
– Vi möter jätteofta elever som kommer till skolan som knappt har sovit för att de suttit uppe halva natten för att plugga, eftersom de inte har hunnit, säger Maria.
– Betyget hamnar i fokus framför kunskapen. Man går i skolan för att lära sig saker, inte för att få en bokstav. Vi behöver ta tillbaka det – att lära oss. Och det knyter an till det verktyget vi nämnde tidigare, att vi behöver göra det meningsfullt. Det behöver betyda något för eleverna och att de ska kunna använda det i sin vardag, säger Camilla.
Maria och Camilla menar att det är viktigt att ta ett grepp om det hälsofrämjande arbetet i skolans värld. Även om man bara är en faktor av många i ungas liv.
– Det är viktigt att vi ser över varje yrkesroll inom skolan vad vi kan göra för att bidra. Det krävs ett gemensamt arbete och ansvar för att faktiskt kunna få till en förändring för våra elever. Även om frågan diskuteras mycket i olika forum skulle vi önska att man gjorde det ett snäpp till, säger Camilla.
– Det vi har diskuterat mycket är att vi vill arbeta förbyggande och inte bara gå in när det är sönder. Det tror vi att skolan skulle vinna på i stort, säger Camilla.
