Femte filmen i ”Scream”-serien levererar oväntat nog den bästa uppföljningen hittills. Med en perfekt balans mellan gammalt och nytt, humor och spänning, blir det en njutbar åktur för både gamla och nya fans.
FILM: Den ikoniska slashersagan fortsätter att leverera. År 1996 revolutionerade Wes Cravens ”Scream” genren med sin mörka humor och självmedvetna referenser till skräckfilmsklichéer. Uppföljarna har varierat i kvalitet, men den femte filmen, som likt originalet bara heter ”Scream”, överraskar som den bästa uppföljningen hittills.
Regissörerna Matt Bettinelli-Olpin och Tyler Gillett, tillsammans med manusförfattarna James Vanderbilt och Guy Busick, har höjt de självmedvetna meta-aspekterna till nya höjder. De driver med franchisen och dess fans genom att skämta om allt från obligatoriska ”legacy-karaktärer” till trenden med att ge uppföljare samma titel som originalet. När liken hopar sig, dyker franchisens huvudtrio Neve Campbell, Courtney Cox och David Arquette upp till publikens förtjusning.
Filmen har sina brister och kan ibland kännas lite väl klämkäck, men överlag är det en oerhört njutbar upplevelse. Balansen mellan det gamla och det nya, med unga skådespelare som Melissa Barrera, Jenna Ortega och Jack Quaid i elektriska roller, är välkalibrerad. Gåtan om vem mördaren bakom spökmasken är förblir oförutsägbar, och spänningen är konstant. Lyckad humor varvas med kalla kårar – precis vad man kan förvänta sig av en femte ”Scream”-film.
