Kronprinsen Gustav Adolfs och Ebba Brahes passionerade kärlek fick ett olyckligt slut, trots kungens önskan om att göra henne till drottning.
Kronprinsen Gustav Adolf krigar på Öland och hans älskade Ebba Brahe befinner sig på Kalmar slott, där hon oroligt väntar på att Gustav Adolf ska ta sig över Kalmarsund. Ovanstående är utgångspunkten för en scen ur kung Gustav III:s teaterpjäs med titeln Gustav Adolf och Ebba Brahe.
Året är 1611 och Gustav Adolf är 16 år gammal. Redan året dessförinnan hade kronprinsen och Ebba träffats och genast blivit passionerat förälskade. Ebba var då blott 14 år gammal och efter sin moders död tidigare samma år hade Ebba trätt i tjänst som hovfröken hos Gustav Adolfs mor, änkedrottningen Kristina.
På Öland krigar Gustav Adolf framgångsrikt och den 7 oktober år 1611 lyckas han med sina trupper återta Borgholm, som tidigare intagits av danskarna. Borgen hade sargats svårt och delvis plundrats under kriget, men nu var den åter i svensk ägo. Några veckor senare, den 30 oktober, dör Gustav Adolfs far, kung Karl IX, och kronprinsen blir därmed automatiskt kung Gustav II Adolf.
Enligt teaterstycket går Ebba Brahe fram och tillbaka på Kalmar slotts vallar och blickar ut över sundet i förhoppningen om att få se en båt närma sig från Färjestaden och att kungen ska befinna sig ombord:
”Min oro min ongest är så stor at jag eij kan bli stilla ett ögonblick jag seer standigt i från hogden af desse vallar om eij någon Bått kommer ifrån fär- jestaden men ingen synnes.”
Ebbas önskan gick emellertid inte i uppfyllelse: ”Båtten Landar, en Bond- gosse och en ung flicka stiger därur.”
Inte heller i det verkliga livet slutade förhållandet mellan Ebba och Gustav II Adolf lyckligt. Kungen ville göra henne till drottning, men hans mor mot- satte sig ett giftermål och även Ebbas far, greve Magnus, var betänksam. Vid hovet behandlades Ebba illa, man kan säga att hon mobbades, och under slutet av år 1614 lämnade hon tjänsten som hovfröken hos änkedrottning Kristina.
Änkedrottningens motstånd var obevekligt vilket ledde till att Ebba och Gustav II Adolf fick ge upp planerna på äktenskap, men förbindelsen mellan de två ungdomarna fortsatte och upphörde inte förrän under år 1615.
Ebba gifte sig år 1618 med Jakob De la Gardie, senare guvernör över Estland, och Gustav II Adolf ingick två år senare äktenskap med Maria Eleonora av Brandenburg.
Gustav III har egenhändigt framställt skissen av en del av Kalmar slott med dess vallar, som illustration till den ovan refererade scenen ur pjäsen. Målningen av Ebba och Gustav Adolf tillsammans som unga utfördes flera decennier senare, möjligen i samband med att Ebba dog, i januari år 1674.
Gustav III skrev manuskriptet till teaterstycket år 1783 och en tid därefter bearbetades texten av den kände skalden Johan Henric Kellgren. Pjäsen omarbetades senare till opera av kompositören Georg Joseph Vogler.
Gustav III:s ursprungliga texter till dramat får ses som en blandning av verklighet och fantasi. Ebba kan rimligen inte ha befunnit sig på Kalmar slott under hösten år 1611, eftersom danskarna intagit slottet redan den 3 augusti samma år. Författaren sammanblandar också ett par ortnamn när han pjäsen omtalar Borgholm som Bockholm. Texten gör emellertid inte anspråk på att vara en verklighetsskildring utan ska ses som ett skönlitterärt verk.
