Ingmar Bergmans film ’Hets’ från 1944, regisserad av Alf Sjöberg, lyfts fram som en bortglömd pärla trots sin höga kvalitet.
I diskursen kring Ingmar Bergmans majestätiska och ovärderliga filmkonst är det lätt hänt att de som går under öknamnet Caligula (Stig Järrel) och när de båda männen fattar tycke för samma filmer som han enbart skrev manus till glöms bort. Med tanke på den skyhöga kvaliteten i exem- – tjej, butiksbiträdet Bertha (Mai Zetterling), tas deras rivalitet till farliga nya nivåer. Redan här är pelvis ”Hets” (1944), regisserad av Alf Sjöberg, är det väldigt synd. Bergman oerhört träffsäker i sitt skrivande och Sjöberg översätter det till bilder på härligt ekonomiskt vis. En ytterst fascinerande tidskapsel med en skådespelartrio av ren dynamit. Här möter vi Jan-Erik Widgren (Alf Kjellin), en målmedveten gymnasieelev som strax innan studentens målsnöre börjar stöta på grova problem. Han är nämligen måltavla för en sadistisk lärare.
