Den Oscarsbelönade sydkoreanska filmen ’Parasit’ finns nu att hyra digitalt och uppmanas ses av alla som missat den.
EC FILM: ’Parasit’ Ute nu som digital hyrfilm.
Foto: TriArt Film Denna filmtipsades redan kring biopremiären före årsskiftet, men nu när den finns bekvämt tillgänglig från vardagsrumssoffan tål den att upprepas för de arma själar som har missat en av förra årets absolut starkaste filmupplevelser.
Inför premiären vid senaste Cannes filmfestival, där filmen tog hem Guldpalmen, uttryckte den koreanska mästaren Bong Joon-ho oro för att hans nya skapelse var för ’lokal’ i sin tematik för att knyta an till en internationell publik. Den oron visade sig vara helt obefogad, för i det kulturellt specifika och distinkt koreanska har han hittat det universellt mänskliga och brett relaterbara.
Tillsammans med sin vapendragare och skådespelarstammis Song Kang-ho har han målat ett Alfred Hitchcock-doftande samtidsporträtt som är hyperaktuellt. Skildringen av den ekonomiska ångestens destruktiva kraft och förtryckande samhällshierarkier ligger sannerligen helt rätt i tiden.
Berättelsen följer familjen Kim, som efter en lång period i de lägre skikten av arbetarklassen sakta men säkert nästlar sig in i en flådig överklassfamilj. Först glider sonen (Choi Woo-shik) in på ett bananskal och blir anställd som engelsklärare, varpå resten av familjen ser en utstakad väg till senkapitalismens förförande och förrädiska frukter. Inget går dock som planerat och i takt med att speltiden går tar filmen allt mer skruvade vändningar och kollisionen mellan fattigdom och överflöd blir allt mer våldsam.
Den stadiga eskaleringen i intensitet och obehag skruvar upp känslorna till max och Joon-ho spelar publiken som en mästerdirigent på toppen av sin karriär. Allt från skådespel, scenografi till den rakbladsvassa samhällskritiken är bortom alla superlativ. Sedan jag skrev om filmen förra gången har det haglat välförtjänta utmärkelser och statyetterna över den, exempelvis fyra historiska Oscars – bästa utländska film, bästa originalmanus, bästa regi och bästa film. Det skojar man inte bort.
